De så kallade tiggarna | Samhällsvetenskap

Introduktion
Mängder av konspirationer har dykt upp rubriken tiggeri på senaste. Kanske inte helt oväntat eftersom antalet tiggare på våra gator har ökat de senaste åren. Vilka de är och varför de är här är återkommande frågeställningar.

Jag har valt att sätta mig in i det ganska komplexa ämnet för att förhoppningsvis kunna bidra med en lite klarare bild om hur läget är. Tiggarna är en ofta utpekad grupp i media vilket gör det ännu viktigare att analysera eftersom att man lätt hamnar i sin egna filterbubbla.

Uppsatsen rör de Eu-medborgare som genom den fria rörligheten inom eu kommer hit för att tigga. Det är idag oklart för svenska staten exakt hur många de är. Polisen uppskattar att antalet tiggare på svenska gator uppgår mot 4700 stycken, på grund av att det inte finns någon kontroll om hur många som åker in och ut från Sverige kan det vara svårt att få fram ett exakt antal.

Vi talar om de som sitter utanför matbutikerna och skramlar med sina muggar efter en slant som ska ge mat på bordet ännu en dag, men frågan är, ska vi ge eller inte ge?

Utdrag
Till och börja med, vilka är de som kommer hit?

Sedan vi gick med i EU innefattar Sverige precis som alla andra EU-länder en del av den fria rörligheten. Detta innebär att folket som bor i något av 28 medlemsländerna har möjlighet att resa till andra länder för att där kunna söka jobb och boende. Den fria rörligheten ger alltså Eu-medborgare även möjligheten att komma hit och tigga.

Alla källor jag använt mig av är helt överens om att majoriteten av Eu-migranterna som kommer hit för att tigga är Romer, antingen födda i Rumänien eller Bulgarien. Enligt stadsmissionens rapport 2014 var hela 49% av alla besök de hade från Rumänien, men varför?

Romerna har länge varit förtryckta, även här i Sverige lever Romer under ständigt förtryck. Ännu sämre har de det i sina hemländer, främst Rumänien och Bulgarien där de ofta utsätts för stor diskriminering av både stat och den andra befolkningen och står därför ofta helt utanför arbetsmarknaden.

Även i Kalla Fakta får vi se när romer diskrimineras genom att hängas ut för att lukta illa under en bussresa på väg till Sverige, där dessutom alla romer placerats längst bak i bussen.

Ingrid Carlqvist analys “En tiggare i varje gathörn” menar däremot något annat, och säger att Romerna har precis samma rättigheter till välfärden i hemländerna som någon annan. Men att man i “detta postkommunistiska land har varit noga med att bidrag ska vara tillfälliga och inte en livslång försörjning, och ställer därför krav på bidragstagarna.”

Även den rumänska staten förnekar, en av Rumäniens borgmästare menar på att det inte finns någon rasism alls i landet.

En utav de tiggande romerna från Bulgarien menar precis som vår regering att det sker ett förtryck av romer och att Bulgarer alltid gått före, till exempel blev många romer utan arbete då landet demokratiserades, medans de andra fick arbete i första hand.

Även de som inte lever utan lön och bostad i hemlandet kan komma till Sverige för att be om pengar. Detta beror oftast på att man som tiggare kan ha högre inkomst än vad man hade fått i till exempel Rumänien där medellön enligt Rumänsk statistik ligger på 5300kr, för Romer ännu lägre.

För att tigga ihop sig motsvarande medellön i Rumänien här i Sverige behöver man bara få strax över 200 kr om dagen, vilket tiggarna ofta verkar göra, vanligtvis är det enligt en av källorna 100-200 kr om dagen.

En annan av tiggarna påstår att han en gång tjänade 400 leva på två timmar vilket motsvarar 2000 kr.

Ännu en annan säger att förtjänsten är 100-150 kr om dagen.
Enligt en annan man som enligt sig själv har en av de bästa platserna, har lyckats få in 4800 kr på en dag.

Samma man säger också att de andra tiggarna i hans hem vanligtvis tjänar 400-500 kr under en dag.

Hans fru kommer lite senare hem under intervjun. Hon slutade tidigt denna dag på grund av vädret men lyckades ändå skramla ihop 300 kr.

Den sista kvinnan Mirolyuba intervjuat tjänade under dagen då intervjun hölls cirka 300 kr. Enligt polisens lägesbild så tjänar de någonstans mellan 30-500 kr om dagen, i undantagsfall upp till 800 kr.

I Korrespondenterna möter vi Zlatka Ivancheva, som säger att inkomst-läget har förändrats mycket sedan de kom till Sverige, i början kunde man köpa bilar, nu tjänar dem enligt henne runt 200-300 kr en normal dag, ibland blir det bara 30-40 kr, ibland så lågt som 8 kr.

Under arbetet med den svenska serien “Vi kallas tiggare” som Alexandra Pascalidou gjort fick man fram att tiggarna tjänar någonstans mellan 20 och 500 kr om dagen.

Vi har också en intervju med tiggare som gjordes av Florin Ivanovici där han kommer fram till att de flesta egentligen vill hem till Rumänien (Hemlandet för informanterna) igen men på grund av att de oftast har en månadslön på 1000 euro här i Sverige inte kan, eftersom att det är dubbla mot vad medellönen är i Rumänien.

Minimilönen ligger på 217 Euro i Rumänien, och i Bulgarien 184 Euro per månad.

De så kallade tiggarna | Samhällsvetenskap

Få tillgång till detta dokument och över 2 000 resurser

Användarnas bedömningar

De så kallade tiggarna | Samhällsvetenskap

Få tillgång till detta dokument och över 2 000 resurser

Användarnas bedömningar

Relaterade produkter