Introduktion
Du äger troligtvis ett par jeans hemma i garderoben, och förmodligen ser du de blå denimbyxorna dagligen på människor omkring dig. Faktum är, att jeansen är ett av de mest älskade klädesplaggen.

Det produceras upp mot fem miljarder jeans varje år (Råd & rön, 2011), och därav är sannolikheten att du själv bär dem ganska stor.

Samtidigt går det att finna skrämmande siffor om jeansen och deras tillverkning. Bland annat uppges framställningen av ett par jeans kräva uppemot 11 000 liter vatten

en mängd som kan fylla över 70 badkar (Bonde, Nyström, & Webb, 2012). Bakom jeansen gömmer sig dessutom flera mörkertal där klimatförändringar och arbetsvillkor har en central roll.

I denna essä kommer det diskuteras hur en företeelse i närmiljön kan ha betydelse för andra platser och regioner på jorden, med fokus på jeanskonsumtionen Foto: (Herald, 2014).

Utdrag
Inom alla steg i tillverkningen har kemikalier en central roll, där färgningen av denimtyget och tvättningen väger tyngst.

Flera av kemikalierna är både cancer- och allergiframkallande, vilket resulterar i farliga arbetsmiljöer för de anställda (Odelius, Jeans – den smutsiga vägen från bomull till byxa, 2019).

Användningen av farliga kemikalier såsom nonylfenoletoxilater är förbjudet inom EU. Däremot är det ingen garanti på att jeansen du köper i EU är fria från dessa ämnen.

Lagen är anpassad utefter de produkter som tillverkas inom EU och kläderna som handlas inom EU är främst producerade från länder utanför.

Infärgningsprocessen av jeansen medföljer stora problem för både miljö och arbetare. Vid färgandet fäster endast 70 procent av färgpigmentet vid fibrerna, vilket innebär att 30 procent släpps ut i avloppen.

Det har resulterat i att enorma mängder förorenat vatten spridits, bland annat i floden ”East River” som ligger i staden Xintang, Kina, världens denimhuvudstad.

Var tredje par jeans som säljs globalt har tillverkats i denna stad (Se bild till vänster – Foto Greenpeace).

I sömnadsfabriker sys färdiga jeans ihop tillsammans med accessoarer såsom trådar, knappar, dragkedjor och etiketter.

Även dessa har köpts in från olika leverantörer, och därav ofta fraktats långa vägar. Idag finns det nästintill inga kläder som produceras i Sverige, utan majoriteten är importerade (Naturskyddsföreningen, 2020).

Barnarbete förekommer också frekvent i staden Xintang, på bilden till vänster ser ni en pojke, som arbetar med sin familj. 0,15 yen tjänar han på att klippa loss lösa trådar från ett par jeans.

För referens är 1 yen 0,077 i svenska kronor. Det innebär, att när han arbetat en full dag (200 jeans), har han samlat ihop 2,31 svenska kronor (TheGuardian, 2011).

Arbetsdagarna är dessutom oftast upp mot 12 timmar, 6-7 dagar i veckan och det ges få pauser (TheGuardian, 2011).