Innehållsförteckning
Uppväxt och utbildning
Wittgensteins tankar
Logiken och språket
Anti Filosof och modernitet.

Utdrag
3 av Wittgensteins bröder tog självmord, vilket inte var acceptabelt i familjen.

Detta fick Ludwig uppleva i sina tonår, men han hade mycket krav från sina föräldrar.

Men även att det gick dåligt för honom i livet tyder väldigt mycket på att han hade en väldigt negativ livssyn.

Ludwig menade att han var för feg för att ta sitt egna liv, medan hans syskon var de som var modiga.

Ludwig växte upp med självmordstankar och självmordsfall av nära och kära. Genom militären ville han bli skjuten och dö.

Han var väldigt ensam och tyst av sig, men så fort man blev vän med honom så förväntar han sig väldigt mycket trofasthet, han var oftast den som bröt vänskapen först och samma gäller kärlek relationerna.

Jag ser tydligt en dålig människosyn, där är osäker och litar inte på vem som helst och därmed känner han sig trygg i att vara ensam, han kände ingen trygghet eller bekvämlighet med att vara med andra.

Inte bara det att han inte kom bra överens med andra var han inte trygg i sin läggning, han kände sig missförstådd.

Wittgenstein hade självaste Adolf Hitler i sin klass och mycket tyder på att han blev mobbad i skolan och utesluten på grund av sin religion.

Fler tals gånger har Wittgenstein nekat att han är jude.

---

I Boken “Tractatus logico-philosophicus” ser man mycket av hans egna tankar. Boken handlar om språket och vart gränsen går.

Den centrala frågan i boken som Ludwig vill hitta svaret på är frågan om hur människor kan kommunicera sina ideer tillsammans.

Svaret finns i bildteorin, som innebär att vi målar upp bilder av hur verkligheten ser ut.

Om jag säger “Jag hamnade i en krasch med en annan bil på motorvägen igår” Så målar vi upp en bild av hur det kan ha sett ut.

Man talar även om ett språkspel, ett typ av argument mot “bild teorin” istället ser man ett samband mellan språket, handlingarna, aktivitieterna och beteenderna.

Samma ord kan ha olika betydelser i olika språkspel, ta ordet “gott” eller “oj” som exempel om man inte förstår ordets användning blir det missförstånd.

Man kan läsa av beteendet och genom att göra det kan man avgöra om språkspelet är sant eller falskt.

In i detta kommer logiken, det kan dock inte avgöra om det som sägs är sant eller falskt men det kan hjälpa oss att avgöra om påståendet är meningsfullt eller inte.

Därifrån utvecklas ett “sanningsvärdetabell”. Antingen är en sats sann (S) eller falsk (F).