Introduktion
No Pivet bevisade att det omöjliga var möjligt. Hon lyckades ta sig ur hemlöshetslivet och idag har hon en organisation som hjälper hemlösa. Vägen hit var inte lätt men hon kämpade. Förutom att hon driver en organisation idag är hon också en av de kändaste föreläsarna bland skolor i Sverige och Europa.

Utdrag
Kallt, kyligt, inget hem, ingen trygghet och inget framtidshopp är bara några få ord som definierar hemlösa. Att vara hemlös är inte lätt och de som är det har inte valt själva att vara det utan det har bara blivit så. Ändå ser vi ner på en hemlös när vi träffar dem på stan.

Hemlösheten är ett stort problem i vårt samhälle och de finns tusentals människor som är tvungna att bo på gatorna men vi gör inget åt det. No Pivet är en av de som behövt bo på gatan som tonåring och hon vill göra en förändring. Hon tycker att ingen ska behöva vara hemlös.

Hur blev du hemlös?

-Jag har aldrig haft en Mamma. Kvinnan som födde mig önskade aldrig mig då jag blev till när hon våldtogs av fyra män. Detta gjorde att hon inte ville ha mig och jag växte upp hos mina morföräldrar men när min mormor dog behövde jag flytta till kvinna som födde mig för det var inte passande att en gammal man skulle bo med en liten flicka.

Allt jag hade togs ifrån mig då både min mormor som dog men också morfar för att jag inte fick bo hos han. Kvinna som födde mig kunde inte ta hand om mig så jag hamnade i ett fosterhem. Där skötte mig inte så bra i vilket gjorde att jag blev skickad till en internatskola. Jag var på internatskolan ett tag men tillslut rymde jag och därav blev jag hemlös.

Att vara hemlös kan inte varit lätt för dig speciellt när du var så ung. Vad gjorde du för att klara dig? Hur levde du?
- Jag hade verkligen ingen aning vad det var att vara hemlös, i början var det extra svårt då jag inte visste hur jag skulle få tag på mat, vart jag skulle sova o.s.v.

Det var ju inte hellre meningen att jag skulle bli hemlös när jag rymde utan det bara blev så. Jag såg att det var många som tiggde pengar och eftersom jag inte hade något val började jag också tigga. Jag sov oftast på bänkar ute, vid tunnelbanan, tågstationen m.m. jag försökte hitta en säker plats att sova på varje natt.