Introduktion
Enligt läromedlet Schoolido (schoolido.se/sprakbruk) så innebär språkbruk hur du använder dig av ett språk som du behärskar.

Beroende på vilken situation du befinner dig i och vilka människor som befinner sig där så har det en påverkan på hur du pratar och vad du pratar om.

Vårt språk har en stor betydelse på vår identitet. Genom språket så kan vi förmedla till andra vilka vi är eller vilka vi vill att andra ska uppfatta oss som.

Enligt hemsidan (ninassprakrum.com) så grundar sig sociolekt i att man talar på ett visst sätt för att sammanfoga till en social grupp, detta gör vi för att förstärka den sociala samlingen.

Det innebär alltså att beroende på vilken klass i samhället man tillhör så pratar man på ett visst sätt, dvs att yrke, status, utbildning, och intressen har en betydelse.

Exempel på olika sociolekter som vi kan jämföra är “förortssvenskan” och “fin svenskan”. Man brukar antyda att fin svenskan är rätt så fantasilös medan förortssvenskan är full av skojiga och kreativa ord, sammansättningar och förvrängningar.

Utdrag
Sidan (quizlet.com/spraksociologi-flash-cards/) tydliggör vad begreppet utvidgad kod innebär. Detta hänger samman med situationsbundet språk.

Utvidgad kod förklarat med lättare ord är att man kan växla sitt att tala på beroende på vilket sammanhang man befinner sig i.

Ett bra och tydligt exempel på detta är framförallt skolan och hur vi ungdomar förbättrar vårt sätt att tala på.

När vi förstår innebörden av begreppet situationsbundet språk så kopplar vi också hur begreppet utvidgad kod innebär. Vi utvidgar vårt talesätt beroende på vilken situation vi utsätts för, på så sätt hör dessa två begrepp ihop.

2a. Vårt sätt att tala på speglar vår identitet, vi skapar en identitet med hjälp av språket. Vi bygger upp vår identitet tack vare att vi väljer att bruka ett varierande ordförråd men även varierande uttal.

Människor strukturerar meningar utefter hur de vill bli uppfattade av sin omgivning. Ett tydligt exempel som man kan jämföra med är hur människors klädsel påverkas av vilken identitet av oss själva vi vill skapa i andras ögon.

Precis samma sak gäller språket. När vi talar så säger det mycket om oss, vart vi kommer ifrån, vilka vi är, eller vilken grupp vi tillhör i samhället.

Det är väldigt normalt att första gången man möter på nya människor så är man försiktig med hur man talar, man väljer sina ord noggrannare än ifall man är med någon man känner sen tidigare.

Detta per automatik eftersom vi vill lämna ett bra första intryck hos andra människor och i vissa tillfällen kan vissa sätt att tala på ge ett sämre intryck.

Om jag ska utgå utifrån egna erfarenheter så skulle jag framförallt vilja påstå att man blir bemött på helt olika sätt beroende på hur man talar.

Jag som exempelvis har ett annat ursprung än Sverige vet hur det är att behöva anpassa sitt språk mer än bara vid sådana tillfällen som arbetsintervjuer eller viktiga möten.

Man brukar tala om att det finns något som heter “orten svenska” vilket jag delvis har blivit uppvuxen med.

När jag talar med lärare, läkare, mammas eller pappas vänner som är ursprungligen svenskar så bör jag även då anpassa mitt språk för att ge ett bra intryck då “orten svenska” inte är ett prestige språkbruk.