Introduktion
Youtubekanalen ”STHLM Panda” gjorde år 2014 ett socialt experiment i en hiss som filmades genom dolda videokameror.

Experimentet genomfördes via ett skådespel där en man slog och hotade en kvinna. Scenen målades upp framför medpassagerare i hissen.

Skådespelaren uttryckte hot som ”Jag ska döda dig”, ”Passa dig som fan” framför passagerarna i hissen.

Sammanlagt vittnade 53 personer scenen men endast en person reagerade. Kvinnan som ingrep stoppade misshandeln genom att säga ”If you touch her I’m gonna call the police.

I’m gonna call the police if you touch her again”. Kommentarsfältet på videon är laddat av diskussioner om varför inte fler reagerade. (STHLM Panda, 2014)

Vidare i denna uppgift ska jag diskutera detta, och genom olika socialpsykologiska förklaringar försöka komma fram till varför vi människor agerar, eller inte agerar som vi gör, med situationen ovan som exempel.

Innehållsförteckning
Åskådareffekten
Konformitet
Prosocialt beteende
Civilkurage
Lydnad
Vad jag hade gjort
Litteraturförteckning

Utdrag
Konformitet betyder likformighet och handlar om att följa normer, det vill säga, samhällets förväntningar på hur man ska bete och känna sig.

Normer skiljer sig från olika platser och grupper, vad som är en norm i Sverige kan vara otänkbart i ett land som USA. För att ge ett mer specifikt exempel:

I Sverige är det en oskriven lag att man tar av sig skorna när man kommer hem till någon, medan man i USA går med skorna även inomhus – detta fenomen kallas för en kulturkrock.

Vidare, när en grupp har många normer att följa samt en låg tolerans för annorlunda beteenden, säger man att konformiteten i gruppen hög.

Människan har ett behov av att likna sina medmänniskor och förändrar därför sitt eget beteende för att kunna passa in.

Detta kan ske både medvetet och omedvetet. (Emilsson, 2014) Å ena sidan hade jag kunnat resonera att det sociala experimentets resultat inte är ett exempel på konformitet

eftersom flera personer åkte i hissen ensamma, eller med personer som inte tillhörde samma sociala grupp. Vi vet ej om resultatet hade sett annorlunda ut ifall det var arbetskollegor som åkte i hissen bland annat.

Å andra sidan kan detta kopplas till konformitet och normer inom den svenska kulturen. I Sverige är en stor del av befolkningen konflikträdda och vi lägger oss gärna inte i andras ”business”. (Aftonbladet, 2011)

På så sätt följde människorna i filmen normen och höll sig undan. Det intressanta här är också att den enda personen som bröt den här normen, var en utländsk person.

Personen talade engelska och var kanske från USA. Om resultatet hade sett annorlunda ut i till exempel USA, kan jag inte med säkerhet säga men jag skulle tro det.

Det eftersom samhällets normer ser annorlunda ut där (Sjöström, 2019. Människorna där är generellt mer öppna och beskrivs snarare konfliktsökande än konflikträdda.