Introduktion
Efter tjugo år i en mörk tunnel och evig tunnel ser hon äntligen ljuset, fortfarande långt borta men ändå mycket närmare än det någonsin varit… eller inte.

Den tunga röken fyller hennes lungor och hon kämpar för att kunna andas. Det brinner. Mörkret och och dimman ligger som ett moln i hela planet.

Ingenting framför henne går att urskilja längre, inte väggarna, inte sätena eller de andra passagerarna. Trots det kan hon höra vartenda ljud.

De ljud som stärker känslan av obehag inom henne, som får henne att känna sig som en bomb som är på väg att explodera.

Desperata skrik, gråt och ångest inför döden, ånger inför allt man missat, sagt och gjort. Inget av det kan hon relatera till. Döden där just då skulle ändå vara ljusare än den framtid hon hade fått om hon hade stannar kvar där.

Utdrag
Hon tänker inte börja, känslan av osäkerhet inom henne är stark så hon vågar inte. Inte förrän hennes minne ““Godmorgon Fröken Luna.

Jag hoppas att ni har haft en behaglig vila men nu är det bäst om ni följer efter mig. Jag förstår att ni har frågor men vi tar dem ihop med din broder.

Så, låt oss nu lämna detta rum.”, säger han med ett kyligt ansiktsuttryck samtidigt som han sträcker fram sin hand för att hjälpa henne upp.

Kiran. Hon vet inte vad han vill men förstår att det är bäst att följa efter då det verkar som han har hennes bror fången hos sig också.

Hon sträcker sig varsamt efter hans hand och går sakta efter honom när hon lyckas återfinna sin balans.

De går igenom en lång korridor tills de slutligen når fram till vad som verkar vara en helt vanlig bar. Svartvitt marmorgolv täckta med ett antal röda chenillemattor.

En hög med svartmålade träbord med matchande stolar. En bardisk med ett flertal hyllor fyllda med olika sorters flaskor med främmande innehåll bakom.

Framför den finns en massa barstolar och just i den mellersta sitter han, som hon söker med sin blick. Kiran. “Kiran, vad är det som händer?

Är det här någon av pappas galna påfund igen eller varför är vi här?”, säger hon när han äntligen tittar upp och möter hennes blick. Hon får inget svar.