Introduktion
För att kunna förstå och förutsäga reaktionsmekanismer har man alltså nytta av att veta laddningsfördelningen i en molekyl eller i en jon, det vill säga, vilka atomer som har ett litet elektronöverskott respektive elektronunderskott.

Eftersom motsatta laddningar dras till varandra, kan man utifrån elektrontätheten kring atomer dra slutsatser om hur föreningar reagerar med varandra.

Utdrag
Motsatsen till elektrofil är nukleofil. En nukleofil har elektronöverskott, till exempel i form av en negativ laddning eller fria elektronpar, och dras till atomer med låg elektrontäthet (elektronunderskott).

För att vara en bra nukleofil måste partikeln ha lätt att "ge bort" elektroner så att det bildas en ny kovalent bindning. Hydroxidjoner OH^- är en negativt laddad jon som är en nukleofil.

Syreatomen har ett överskott av elektroner, med en negativ laddning och tre fria elektronpar. När man löser gasen väteklorid i vatten sker en protolysreaktion.

Både väteklorid och vatten är polära molekyler. I väteklorid är det gemensamma elektronparet mellan väteatomen och kloratomen förskjutet mot den elektronegativa kloratomen.