Argumenterande tal- Könskvotering

Inledning
Jämställdhet mellan kön är ett ämne som engagerar många. Ofta föreslås könskvotering som en lösning på att kvinnor/eller män är underrepresenterade inom vissa positioner i samhället. Man menar att en del platser ska reserveras för vissa grupper, som av tradition har ett underskott av tex kvinnor.

Detta skulle innebära att en viss andel platser på ett arbete (40/60, 50/50) i en bolagsstyrelse eller platserna på en utbildningsplats ska gå till vardera kön. Begreppet könskvotering syftar framför allt på kvotering grundad på egenskaper som kön, hudfärg, etnicitet, funktionsnedsättning eller samhällsklass.

Utdrag
Men är genvägar i form av könskvotering den rätta vägen att gå? Till denna fråga passar ett citat ur Edith Södergrans diktsamling Septemberlyran, som gavs ut 1918: “Det anstår mig icke att gör mig mindre än jag är”.

Detta citat tolkar jag som att varken män eller kvinnor ska ha fördelar utifrån sitt kön. Kvinnor bör inte bli särbehandlade eller bemötta annorlunda utifrån vårt kön. I dagens debatt innebär jämställdhet för många att det ska vara lika många av varje kön på en plats.

Att könskvotera eller INTE könskvotera, DET är frågan - Mitt svar är: Jämställdhet uppnås inte genom könskvotering!

Argument 1: Kön ska inte ska gå före kompetens. Att erbjuda en kvinna plats i ett företags bolagsstyrelse (t ex. ett läkemedelsföretag), även om en man skulle vara mer kompetent till denna post, är inte rätt väg att gå. Oavsett om det “ser bättre” ut för bolaget att de följer normerna för könskvotering.

För att ett företag ska bli framgångsrikt och utvecklas, krävs rätt person (man eller kvinna) på rätt plats, oavsett kön.

Få gratis tillgång till uppdraget

Ladda upp en av dina egna uppgifter och gå åt den här. Det tar bara två minuter