Klimatförändringar: Sveriges framtid

Innehållsörteckning

1. Varför har vi en ökad växthuseffekt på jorden?
1.1 Växthuseffekten
1.2 Växthusgaserna
1.3 Utsläpp av växthusgaser
2. Vilka konsekvenser har klimatförändringen på samhällsutvecklingen och människans livsvillkor i Sverige i ett framtidsperspektiv med tanke på den ökande växthuseffekten?
2.1 Konsekvenser
2.2 Människans livsvillkor
2.3 Sammanställda konsekvenser av klimatförändringar
2.4 Konkret exempel: Falun
2.5 Infrastrukturen
2.6 Ekonomin
2.7 Migration
2.8 Avslutning
3. Referenser

Utdrag
Utan fenomenet ’’naturlig växthuseffekt’’, skulle den genomsnittliga temperaturen på jorden ligga på -18 grader Celsius. Istället ligger medeltemperaturen på 15 grader Celsius - tack vare det kan vi människor bo på jorden. 1 Vi har alltså mycket att tacka denna växthuseffekt för. Men hur fungerar den egentligen?

När solen skiner på jorden, värmer kortvågig strålning upp jorden. Därpå reflekteras långvågig strålning från jordytan, som på väg ut från atmosfären interfererar med växthusgaser och åstadkommer vibrationer. De här rörelserna ger upphov till värme, och det

blir ännu varmare. Vilka dessa växthusgaser är, tas upp senare. Detta är den naturliga växthuseffekten.

Växthusgaserna i troposfären har alltid vibrerat, beroende på hur mycket växthusgaser som släpps ut. Under de senaste 100 åren, med start under industrialiseringen, har vi dock orsakat ett ökat utsläpp av växthusgaserna. Detta innebär att vi har en större mängd växthusgaser som kan vibrera och orsaka värme.

Den nödvändiga balansen mellan inkommande solstrålning och den utgående värmestrålningen störs på detta sätt av människan. Ökad växthuseffekt kallas antropogen växthuseffekt, d.v.s. växthuseffekt orsakad av människan.

Idag består troposfären av 78 % kväve och 21 % syre. Resterande gaser är växthusgaserna koldioxid, metan, vattenånga, ozon och dikväveoxid. Idag är halten växthusgas i atmosfären lika hög som den varit för 800 000 år sedan.3 Dessutom har människan på senaste decennierna åstadkommit utsläpp av nya sorters växthusgaser – dessa går med samlingsnamnet CFC och HCFC, men kallas ofta för freoner. Freoner går att finna i exempelvis kylskåp och sprayburkar.

Olika växthusgaser har olika stor påverkan på växthuseffekten. Jämfört med koldioxid, har metan under en period på 100 år ca 30 gånger större växthusverkan, medan freoner har tusentals gånger större växthusverkan. Dock är koldioxidutsläppen så pass enorma att de representerar majoriteten av vår klimatpåverkan - sammanlagt.

Det ökande utsläppet av växthusgaser har vi orsakat/orsakar vi genom förbränning av fossila bränslen, vilket resulterar i ökad koldioxidhalt. Fossila bränslen är rester av döda djur och växter som har fossiliserats, vilket betyder att de har bevarats i sediment.

När vi talar om förbränning av fossila bränslen menas det att människan bränner kol, olja eller naturgas som friger mycket energi till vår användning. Boskapsuppfödning (kor) och ökad mängd risodlingar har resulterat i ökad mängd metan. Avverkning av skog påverkar upptaget av koldioxid, som i sin tur ökar växthuseffekten. Vid all förbränning vid hög temperatur släpps dikväveoxid ut. Koldioxid och vattenånga släpps också ut av flygplan.

Få gratis tillgång till uppdraget

Ladda upp en av dina egna uppgifter och gå åt den här. Det tar bara två minuter