Innehållsförteckning
1. Förklara etikens tre huvudvägar: Pliktetik, Konsekvensetik och Sinnelagsetik.

2. Jämför pliktetiken, konsekvensetiken och sinnelagsetiken och förklara de svårigheter som är förenade med de olika ståndpunkterna

3. För att en trebarnsmor ska överleva krävs en blodtransfusion. Problemet är att kvinnan är medvetslös och att hennes make förbjuder läkaren att ge blod av religiösa skäl. Hur bör läkaren handla?
A) Utifrån ett pliktetiskt perspektiv?
B) Utifrån ett konsekvensetiskt perspektiv?
C) Utifrån ett pliktetiskt perspektiv?

4. Är det rätt att stjäla någon annans egendom? Är det rätt att stjäla mat? Är det rätt att stjäla någon annans verk, t ex fildelning på Internet? Finns det någon skillnad mellan exemplen? Resonera hur en pliktetiker, konsekvensetiker och sinnelagsetiker skulle resonera i de två fallen. Vad tycker du själv? Vad skulle hända i samhället om alla tyckte som du?

5. Idag diskuteras ifall Sverige behöver en lagstiftning som tvingar människor att ingripa när en olycka skett eller brott begås. Behövs en sådan lagstiftning tycker du? Skulle du själv ingripa vid en pågående misshandel eller om det skett en bilolycka. I båda fallen är du först på plats och det är bara du som är där. Varför skulle du ingripa eller inte ingripa? Vilka värden tycker du är viktiga i respektive fall?

Utdrag
1. Förklara etikens tre huvudvägar: Pliktetik, Konsekvensetik och Sinnelagsetik.
A) Pliktetik är grundat på själva handlingarna, fokus ligger på moralen i handlingarna snarare än deras följder.

Här är det ens egna plikter och ens syn på vad som är rätt som vägleder besluten, och man riktar mindre uppmärksamhet mot de potentiella konsekvenserna. Man handlar helt enkelt utifrån sina moraliska skyldigheter.

B) Konsekvensetik rör sig bortom handlingarna och fokuserar på de konsekvenser som kommer att uppstå till följd av handlingarna.

Man utvärderar olika utfall av ens handlingar och väljer den som leder till det mest gynnsamma resultatet enligt en viss rangordning.

Det finns olika tolkningar av konsekvensetiken, inklusive de som betonar individens egen lycka, utilitarismens princip om att maximera lycka för flest möjliga, och även de som mäter konsekvenserna i termer av lycka, njutning eller uppfyllelse av önskningar.

C) Sinnelagsetik har mindre att göra med att rangordna och mer med att utforska ens inre sinnesstämning och motivation bakom handlingen.

Det handlar om avsikten och motivationen som ligger bakom handlingen. En god intention kan förlåta en mindre bra handling, och om man handlar med goda avsikter rättfärdigar det handlingen, även om den inte är den mest moraliskt korrekta.

Så, dessa tre etiska perspektiv ger olika infallsvinklar på moral och beslutsfattande, med fokus på handlingar, konsekvenser och sinnesstämning respektive intentioner.

2. Jämför pliktetiken, konsekvensetiken och sinnelagsetiken och förklara de svårigheter som är förenade med de olika ståndpunkterna.

Pliktetiken är i grund och botten inriktad på själva handlingen i sig. Det centrala är att ställa sig frågan: Är den här handlingen förenlig med mina personliga moraliska principer?

Om svaret är nej, kommer handlingen inte att utföras, oavsett om konsekvenserna skulle vara betydligt bättre.

En pliktetiker skulle således inte ta en annan persons liv, även om det skulle innebära att hundra andra skulle överleva.

Konsekvensetiken, å andra sidan, väger handlingen mot dess potentiella konsekvenser och strävar efter att välja den handling som leder till den mest gynnsamma utgången enligt en viss rangordning.

Här uppstår dock en utmaning. I pliktetikens ramverk blir det relativt enkelt att fatta beslut, eftersom fokus ligger på själva handlingen och dess moraliska bedömning. Man vet vad man ska göra och behöver inte fördjupa sig ytterligare i tankeprocessen.