Introduktion
Dystopi är en litterär genre där en negativ framtidsskildring presenteras. Genren har funnits länge, och förknippas ofta med George Orwells 1984 som är ett av de mest kända verken.

På senare tid har dystopigenren ökat i popularitet, och moderna verk som Hungerspelen och Divergent har släppts.

De dystopiska verken kan utgå från ett problem i samhället, och då skrivs dystopin i syfte att varna läsaren.

(Markstedt & Eriksson, 2010) Karin Boyes Kallocain är en föregångare till dystopigenren i Sverige. Vad kännetecknar en dystopi och vilka likheter och skillnader finns mellan Kallocain, Divergent och 1984?

Utdrag
Dystopigenren fortsätter att vara mycket omtyckt i modern tid, och ett exempel på detta är filmen Divergent, där vi följer Tris Prior i en dystopisk framtidsversion av den amerikanska staden Chicago (Roth och Burger, 2014).

I denna värld har staden omgivits av ett enormt stängsel på grund av den ökande brottsligheten globalt. Chicago har blivit ett pilotprojekt där drastiska åtgärder har vidtagits för att hantera denna utmaning i form av ett falangsystem.

Detta system kontrollerar individerna i hemlighet genom ett avancerat övervakningssystem som utvärderar deras egenskaper och tilldelar dem specifika roller i samhället.

Detta leder till naturliga samhällsgrupperingar, men det innebär också att de som avviker från falangens normer och riktlinjer riskerar att stämplas som avvikare.

När en individ når 16 års ålder har de möjlighet att byta falang, och detta är precis vad Tris gör i syfte att följa sin egen passion och få ett liv som bättre motsvarar hennes önskningar. Hennes beslut överraskar dock de omkring henne och sätter hela samhället i rörelse.

Med den tidigare sammanfattningen som bakgrund kan vi urskilja både likheter och skillnader mellan de dystopiska elementen i dessa litterära verk.

Dystopier präglas framför allt av en stark kontroll över samhället och en inskränkning av individens frihet. I samtliga verk framträder detta kontrollsamhälle där makthavarna övervakar individerna.

Teleskärmen fyller en liknande funktion som polisögat och polisörat, vilket gör att uppbyggnaden av kontrollsamhället i Kallocain och 1984 är liknande.

En viktig skillnad att notera är dock att teleskärmen i 1984 även används för att sprida statens propaganda.