Introduktion
Författaren Fredrik Lindström beskriver i sin artikel “Kronolekt” hur olika varianter av samma språk kan skilja sig från en generation till en annan (Språktidningen, 2/2010).

Det vill säga att ord och uttryck som har haft ungefär samma innebörd i flera år, kan få nya betydelse med tiden.

Utdrag
Detta förklarar författaren David Isaksson i sin artikel “Upp till title kamp” David poängterar hur yngre svenska hade feminina, maskulina i substantiven. “Vi kallade boken och dörren för hon exempelvis” Men vi gör inte det längre” i standardsvenska.

Författaren berättar om hur en del kvinnor upplever dessa ord som kränkande och att det används maskulina i nästan alla yrkesbeteckningar, vilket gör kvinnor osynliggörs i språket.

Så har det inte alltid varit, utan idag böjs inte substantiv efter genus. Refererar författaren till karin Milles som är en svensk språkvetare och författare