Uppgiftsbeskrivning
Detta är ett fall som jag har fått av mina lärare på Högskolan Väst. Namnen i studien är fiktiva.

Innehållsförteckning
Fall:
Analys:
Sammanfattning:
Egna reflektioner:
Referens:

Utdrag
Fall:
Eleverna sitter i klassen, lektionen har startat och de får på egen hand sitta och skriva på ett brev till en författare.

De flesta elever sitter och skriver på denna uppgift och det är tyst i klassen.

Efter en stund så har eleverna lite svårt att fortsätta att fokusera på uppgiften och det blir lite stökigt i 2 klassen.

De tre elever som inte brukar sköta sig har samlats vid Johans bänk och de står och skojbråkar med varandra. Detta är något de ofta gör när de inte vill jobba.

Läraren säger till eleverna att sätta sig på sina platser ett flertal gånger, de lyssnar och går alltid tillbaka till sina platser.

Det dröjer dock inte länge innan de är tillbaka vid Johans bänk och stökar igen.

Eleverna runt om säger inget till de stökiga eleverna utan ignorerar det som händer eller skrattar och tycker att de är roliga.

Detta eskalerar och Johan väljer att gå på Simon och börjar retas genom att peta och störa när Simon försöker skriva sitt brev.

Jacob och Jonathan följer fort med och börjar också att störa Simon som försöker jobba.

Man kan tydligt se att Simon inte är med och tycker att det är roligt då han väldigt seriöst men försiktigt uttrycker att de ska sluta men de fortsätter ändå.

Detta fortsätter en stund då läraren vid detta tillfälle står och hjälper en annan elev en bit bort från där händelsen utspelar sig.

Klassen runt om fortsätter även att ignorera händelsen bortsett från få som fnissar och tycker att det är roligt när de retar Simon.

De elever som fnissar och tycker att det är roligt gör dock inget själva utan de sitter bara på sina platser.

Läraren får nu syn på det som händer och rycker in och sätter stopp för händelsen, de stökiga eleverna går tillbaka till att skojbråka vid Johans bänk igen.

Detta upprepar sig sedan efter tag då läraren hjälper en annan elev men denna gången så tar Johan den utsatta elevens saker som exempelvis pennor och sudd men tog även vid ett tillfälle elevens dator och började läsa hans text och skrattade.

Efter att den här händelsen blev läraren väldigt arg, höjde rösten och eleverna slutade helt.”

Analys:
I denna sekvens framgår det eleverna tappar fokus vilket resulterar i att två av eleverna i klassen samlar sig vid Johans bänk där de tre eleverna bildar en liten pakt, vilket sker ofta när de tappar arbetsfokus.

Detta är någonting som Wilfred Bions teori om grupper och grupprocesser riktat sig mot (Ref i. Thornberg, 2013, s. 72).

Bion menar att det finns antaganden för att fungera på två sätt samtidigt.

Här lyfter han begreppen ”arbetsgrupp” där uppgiften alltid står i fokus och ”grundantagandegrupp” där gruppen agerar som att de har en annan uppgift (Ref i. Thornberg, 2013, s. 72).

Thornberg (2013, s. 72) beskriver att en grupp kan pendla mellan att främst vara en arbetsgrupp eller främst vara en grundantagandegrupp.

När vi talar om en grundantagandegrupp så uppstår denna bland annat på grund av olika påfrestningar, distraktioner och påfrestningar i klassen (Thornberg, 2013, s.

72). Thornberg (2013, s.72) menar alltså att man kan se det som att en aktiv arbetsgrupp kan bli en grundantagandegrupp genom att bli störda och distraherade.

I takt med att gruppen blir distraherad kan elever, reflexartat agera som att de inte hade någon arbetsuppgift.

Detta resulterar i att de gör annat än det de ska under lektionstid, de tappar arbetsfokus (Thornberg, 2013, s. 72).

I detta fallet resulterade bristen på arbetsfokus i att de tre eleverna samlade sig runt Johans bänk och skojbråkade.

Psykoanalytikern Bion skilde mellan tre olika grundantaganden och dessa redogör Thornberg (2013,s. 73) för.

Thornberg (2013, s. 73) beskriver hur kamp, flykt och parbildning kan påverka en grupps aktivitet. I detta fallet handlar de tre elevernas handlade om flykt.

När en grupp elever hamnar i en flykt-fas kan de totalt strunta i arbetsuppgiften, prata om irrelevanta saker och ha svårt att fokusera (Thornberg, 2013, s. 75).

Exempel på flyktstrategier är småprat, ytlig humor och att syssla med småsaker för att kringgå själva uppgiften (Thornberg, 2013, s. 75).

Särskilt problematiskt med att elever tappar arbetsfokus är det faktum att det i flera fall påverkar majoriteten.

I takt med att en eller flera elever börjar småprata eller skojbråka så kan övriga elever tappa arbetsfokus och eventuellt hamna i samma stadie som de andra.

Som lärare kan detta ses som en tuff situation att handskas med. Elever som inte alltid lyder lärare är förekommande inom det svenska skolväsendet.

Thornberg (2013, s. 115) menar att relationen mellan lärare och elev är markant i arbetet för auktoritetslydnad i klassrummet.

Först och främst noterade Thornberg (2013, s. 115) att auktoritets-lydnaden hörde ihop med i vilken omfattning som eleverna uppfattade lärare som auktoritet.

Exempel på detta kan vara en klass som har en vikarie då ordinarie lärare är sjuk. Ser eleverna inte vikarien som en auktoritet så kan detta resultera i att de inte lyder hen.

Trots att lärare har högskoleexamen, undervisat i flera år och är erfarna behöver de nödvändigtvis inte ses som en auktoritet i elevernas ögon.

Lärares frånvarande kan även vara en faktor som resulterar i att eleverna börjar ägna sig åt att göra annat än vad de ska (Thornberg, 2013, s. 117).

Märkbart i det beskrivna fallet är att eleverna passade på att fortsätta stöka medan läraren hjälpte andra elever, alltså när läraren var frånvarande.