Innehållsförteckning
Syfte
Frågeställning
Teori
Formler
Material
Metod
Resultat
Beräkning
Diskussion
Felkällor
Källor
Källvärdering

Utdrag
Syftet
Att bestämma koncentration av en syralösning i detta fall används svavelsyra genom volymmätning.

Frågeställning
Hur mycket natriumhydroxid behövs för att en neutralisation ska ske och bildas grön färg när den blandas med svavelsyra?! Går det att ta reda på det okända ämnet i laboration?

Teori
Titrering neutralisera pH värdet och avser processen att kombinera syror med baser där syror och baser används inom kemin för att beskriva proton övergångar.

En syra är ett ämne som är ökar koncentrationen av H+i en vattenlösning,där koncentration anger hur stor mängd av ett ämne som finns i totala volymen av en blandning.

Orsaken till detta är att proton övergångar till mål materialet bryter ned eller gör det mer vattenlösligt.Syrabastitrering är en metod som utförs genom att neutralisera en bas eller en syra.

Syror är sur smak lösningsmedel som ger positiva vätejoner när det blandas i vatten eller andra vattenlösningar.

Där syror är indelade i två grupper beroende på hur mycket av syra molekylerna protolyseras.Protolys är reaktionen där protoner avges eller upptas.

En stark syra är när det löses en stark syra i vatten och då avger de flesta syra molekylerna sina protoner till vattnet, till exempel svavelsyra (H2SO4).

Svavelsyra är en stark frätande syra. I ren, vattenfri form är svavelsyra en färglös, tjockflytande och tung vätska med fryspunkt 10,4 °C, kokpunkt 279,6 °C och densitet 1,8356 g/cm3 vid 15 °.

Svag syra då är när den löses en svag syra i vatten avger bara en del av syra molekylerna sina protoner till vattnet.

Där en svag syra gör att pH i en lösning inte ökar så mycket som den ska. Då protoner försvinner från lösningen så lossnar protoner från den svaga syran, och pH ökar långsammare.

Base lösningar är motsatsen till sura lösningar. Dessa lösningar har en bitter smak och en halv känsla. En bas måste ha ett fritt elektronpar för att kunna ta upp en proton.

OH− kallas för hydroxidjoner, och det är dessa som ger vatten dess basiska egenskaper. Ju mer OH− det finns i en lösning, ju mindre H3O+ finns det, vilket betyder att pH ökar.

Basen är också indelad i två grupper som stark bas och svag bas. Exempel på starka baser är natriumhydroxid (NaOH).

Natriumhydroxid är en stark bas och är ett vitt fast ämne, som ger ifrån sig hydroxidjoner i vattenlösningar.