Innehållsförteckning
Sammanfattning:
Syfte:
Teori:
Formler:
Hypotes:
Metod:
Utförande:
Resultat:
Slutsatser Och Diskussion:
Källor:
Källkritik:
Math.se
Fysikläraren
Utdrag
Sammanfattning:
Det vetenskapliga experimentet har ett syfte som är att bestämma entalpiteten för is och för att beräkna hur mycket energi har det gått åt för att smälta isen.
I försöket var volymen för vatten 350 ml, respektive x g is som både ämnen har blivit blandade tillsammans.
När isen hade smält visade temperaturen att det var kvarvarande vatten.I slutet av laborationen gjordes mätningar på resultatet som också hade visat att isentalpiteten började vara runt 312 KJ, vilket betyder att resultatet var nära det riktiga isentalpiteten.
Syfte:
Syftet med laborationen var att bestämma isens smältentalpitet.
Syftet var även att bestämma egenskaper hos vatten i fast form och för att beräkna hur mycket energi går det åt för att smälta några Isbitar.
På detta experimentellt lärs man allmänt att man har en förmåga för att kunna beräkna isens smältvärme. Detta görs genom att värme tillförs till is med hjälp av varmt vatten i första hand.
Teori:
Smältentalipiteten är den specifika värmemängden som krävs för att något ska smälta, i detta fallet is.
Smältentalpitet är egentligen den mängd termisk energi som krävs för att omvandla ett mol av ett ämne från ett fast tillstånd till ett flytande tillstånd eller vice versa, temperaturen vid vilken processen sker vid smältpunkten.
Där molekylerna har behov av ett extra energitillskott för att lösgöra sig från varandra, då deras intermolekylära bindningar bryts och vi får fria molekyler.
För att omvandla ett fast tillstånd till ett flytande tillstånd måste det absorbera värme från utsidan för att bryta ned bindningarna mellan molekyler och atomer.
Smältentalpi kan definieras från tabeller som presenteras i enheten: joule / mol eller joules / kg av materian.
Energin som frigörs i bägaren och hur den påverkar respektive vad det leder till. Reaktionen som händer med vatten när isbitarna smälter är att krafterna flyter uppåt och därefter nedåt lika.
I nedåt kraften utövas av vikten av isbiten och i uppåt kraften är lika stor som vikten av det vattnet som skall rymmas i det bägaren, alltså i vattnet som isbiten gör.Detta beror det på Arkimedes princip.
När isen har smält och har blivit till vatten förändras inte vikten då, utan smälta isen fyller exakt ut det i vattnet som isbiten gjorde i sitt liv, dvs att nivån till vatten i bägaren är konstant. Sedan vattenmolekylerna utvidgar något när det fryser igen till is.
Lämna ett svar