Introduktion
Gustav Vasa kan ses som en utav våra främst placerade härskare i Sverige genom tiderna.

Han är anledningen till att vi än idag åker “Vasaloppet”, att kronan ärvs, och att Sverige är ett protestantiskt land.

Han ses alltså som en hjältemodig och omtänksam kung. Men har han bara varit den omtänksamma och goda landsfadern som historiker och forskare har beskrivit honom som?

Utdrag
Precis som många andra kungar och kejsare under den här tiden, menar man att Gustav Vasa mycket möjligtvis kan ha läst “Fursten”, och att det kan ha lett till att han gick tillväga så som han gjorde.

Boken “Fursten”, eller “Il Principe” som den heter på franska, är skriven av Niccoló Machiavelli runt 1500-1513 och talar om för en härskare hur han eller hon ska styra sitt rike för att få så mycket makt och rikedom som möjligt.

Niccoló Machiavelli föddes år 1469, och blev under senare år mycket aktiv inom politiken.

Under hans tid som kansler i Florens, påstår historiker att han har funnit material för “Fursten”.

I boken tar han upp ett flertal tips och vägledningar i hur man bygger ett mäktigt rike, bland annat att en renässansfurste ska ha två syften; att skapa ett starkt och rikt land, och att skapa total makt till sig själv och sin ätt.

För att uppnå de här två målen, anför Machiavelli att regenten får gå till väga hur han eller hon vill, och uppmanar att våld är det bästa sättet att få folk att lyda.

En typisk renässansfurste under den här tiden skulle vara helt hänsynslös, grym och girig.

Han eller hon skulle helt enkelt vara fruktad av folket, men samtidigt undvika risken att bli hatad av folket, då det skulle kunna orsaka exempelvis bondeuppror.

Boken går även igenom allt från hur en furste ska gå tillväga när man erövrar ett nytt område till hur man lättast behåller sina gamla områden med hjälp av fästningar, legosoldater och folkets välvilja.

Gustav Eriksson föddes den 12 maj 1496 i Uppland, son till riksrådet Erik Johansson av adelätten Vasa.

Man tror att Gustav har växt upp på Rydboholm slott i Uppland, och i senare ålder anslöt han sig till Sturepartiet i striden mot den danska kungen Kristian II, då hans far Erik Johansson hade blivit avrättad vid Stockholms blodbad 1520.

Genom att hämnas sin fars död, begav han sig till Dalarna för att söka dalkarlarnas hjälp i kampen att störta Kristian II.

Dalkarlarna utsåg Gustav till deras ledare, och ryktet om upproret spred sig genom Sverige.

Till och med adelsmännen började ta Gustavs parti och började tillsammans med Lübeck störta kung Kristian II.

Den 6 juni kröntes Gustav Vasa till Sveriges regent och landsfader, och dagen är än idag känd som vår nationaldag.