Introduktion
Syftet med denna laboration är ett bestämma värmekapaciteten för två olika objekt för att få en förståelse av vad de är uppbyggda av.

Genom att använda formeln Q = c•m•ΔT och utföra en laboration går det att konstatera värmekapaciteten för objekt med okänd uppbyggnad.

Innehållsförteckning
Inledning
Teori
Metod
Resultat
- Tabell 1:
- Tabell 2:
Slutssats och disskussion
Källor
- Bilaga 1:
- Bilaga 2:

Utdrag
Vatten är bra på att hålla kvar värme, vilket gör att till exempel en sjö kallnar mycket långsamt. Men detta gör också att det tar längre tid att värma upp vatten än många andra ämnen.

Molekylen består av en syreatom och två väteatomer (H2O) och på grund av denna molekylstrukturen har ämnet ett par ovanliga fysikaliska egenskaper.

Tack vara att vattenmolekylerna håller ihop så bra, bland annat på grund av vätebindningar, har vatten en mycket hög kok- och smältpunkt.

De starka bindningarna hos vatten gör att ämnet skiljer sig från liknande ämnen, som inte är lika polära, som har mycket lägre smält- och kokpunkter.

Till exempel svavelväte (H2S) som både har en smält- och kokpunkt en bra bit under 0 oC.

Temperaturen i vår omgivning gör också att vi kan hitta vatten i de tre aggregationsformerna, is, flytande och gas. (Henriksson. 2019. Vattnets fysikaliska egenskaper. Naturvetenskap)