Innehållsförteckning
Sverige är en konstitutionell monarkistisk enhetsstat
Italiens politik, stora klyftor mellan rika och fattiga regioner
Parlamentarism – ger demokratisk och rättvis fördelning men kräver längre behandlingsprocess
Presidentstyre – kvicka åtgärder men inskränkta rättigheter
Likheter respektive skillnader
Slutsats
källförteckning

Utdrag
Sveriges politiska system är uppbyggt kring hur statens funktioner är fördelade och organiserade mellan olika statliga organ. I västliga demokratier används två huvudsakliga modeller för denna organisering: presidentiellt och parlamentariskt.

En central komponent i det parlamentariska systemet är att det bygger på förtroende och tolerans mellan regeringen och parlamentet.

Systemet bygger på principen om maktdelning, där den verkställande makten och den lagstiftande makten är separata grenar inom organisationen.

Den verkställande makten innehas av statschefen (som även kan kallas president), medan den lagstiftande makten ligger hos parlamentet.

För att få en helhetsbild av hur ett lands politiska system fungerar i praktiken måste man ta hänsyn till vilken politisk grupp som har makten.

Om till exempel en vänsterorienterad koalition styr den ekonomiska politiken, skulle fokus vara på att främja arbetarklassen och uppnå ökad jämlikhet, särskilt med tanke på den ökande arbetslösheten bland unga.

Å andra sidan värnar högerorienterade partier också om välfärden, men de betonar marknadsekonomiska lösningar.

Sverige är en konstitutionell monarki med kung Carl XVI Gustaf som statshuvud. Den politiska makten ligger hos det folkvalda parlamentet, riksdagen.

Sverige har ett parlamentariskt styrelseskick och använder en indirekt representativ demokratimodell, där allmän och lika rösträtt är grundläggande principer.

En enhetsstat har en sammanhållen lagstiftning för hela landet, i motsats till en förbundsstat där flera självstyrande delstater tillsammans bildar en federation med egna parlament och regeringar.

Skillnaden i maktfördelning är tydlig: i en enhetsstat ligger makten främst på centralnivån och kan delegeras till mindre enheter, såsom kommuner i fallet med Sverige.

Centralmakten har betydande inflytande genom lagstiftning och ekonomiska verktyg, inklusive fördelning av statlig skatt för centrala ändamål. En fördel med enhetsstaten är att den minimerar regionala ojämlikheter.

I Sveriges regeringsform fastställs att all offentlig makt utgår från folket. Den högsta beslutande makten är Sveriges riksdag, som har ansvar för lagstiftning, finanser och övervakning.

Riksdagen har rätt att tillsätta och avsätta den verkställande regeringen, vilket kräver stöd från en majoritet i riksdagen. Regeringschefen föreslås av riksdagens talman och väljs sedan av riksdagen.

Regeringen presenterar lagförslag och budgetpropositioner för riksdagen årligen. Parlamentet består av direkt folkvalda representanter som är ansvariga gentemot folket och dess stöd.