Innehållsförteckning
Storbritannien
Sverige
Diskussion
Sammanfattning

Utdrag
Målet med denna uppsats är att genomföra en komparativ analys av det politiska landskapet i Sverige i jämförelse med en annan nations politiska arrangemang. Mitt val av jämförelsefall har riktats mot att kontrastera Sveriges politiska system med det i Storbritannien.

Huvudsakligen avser jag att undersöka och erhålla insikter om
Allmänna skillnader mellan ländernas politiska system?
men jag kommer också besvara frågorna:

I vilket land har folket störst inflytande?
och
Vilket kammarsystem har mest fördelar? Enkammarsystem eller tvåkammarsystemet?

Storbritannien
Storbritannien framträder som ett av de få länder i världen som förblir utan en skriven konstitution, och istället bygger i hög grad på etablerad konstitutionell praxis - det vill säga, oskrivna överenskommelser.

Bland dessa, finns de som är formellt dokumenterade, såsom Magna Carta, en av de första lagarna som fortfarande har relevans i nutid.

Magna Carta, undertecknad år 1215, inledde en begränsning av den engelska monarkens makt, vilket resulterade i delad auktoritet mellan kungen och andra adelsmän.

Samtidigt utgör även "Common Law" en del av det rättsliga landskapet, inklusive nedtecknade men kanske mindre tydligt specificerade lagar, vilka i folkmun ofta kallas "onedtecknade".

Dessa lagar besitter dock ingen större formell skillnad från övriga lagar och kan ändras med samma lätthet, krävande endast en majoritet i parlamentet.

Storbritannien antar formen av en konstitutionell monarki, där en monark existerar som statsöverhuvud, men dennes befogenheter är kraftigt begränsade.

Det är snarare premiärministern som utövar verklig politisk makt. Denna form av regeringsskick, parlamentarism, tog form ungefär samtidigt i både Storbritannien och Sverige under 1700-talet.

Det brittiska samhället styrs av tre primära institutioner - Regering, Parlament och monark. Monarken har nästintill ingen faktisk politisk makt, även om denne utser premiärministern.

Valet av premiärminister följer dock en viss logik, där den person som har mest potential att skapa en majoritet i underhuset alltid blir vald.

Monarken har förmågan att godkänna eller förkasta lagar, men denna befogenhet har inte använts sedan 1708, vilket gör den i stort sett inaktiv. Monarken deltar i en veckovis diskussion med premiärministern, där aktuella samhällsproblem ofta tas upp.

I form av en representativ demokrati, utmärker sig Storbritannien genom folkvalda representanter som innehar en roll i en av parlamentets kammare.

Parlamentet har tre primära funktioner: att utöva granskning av regeringen genom frågor och debatter med dess ministrar, att debattera lagförslag samt anta och insamla skatt.

Jämfört med Sverige, där både regeringsministrar och riksdagsledamöter bidrar till framtagning av lagförslag, ligger ansvaret enbart hos ledamöter i det brittiska parlamentet.