Introduktion
I den kognitiva processen spelar våra tankar en avgörande roll för att förstå varför vi upplever känslor, tänker och beter oss på ett visst sätt.

Det kognitiva perspektivet fokuserar på hur vi tar emot och bearbetar information, och varje individ har en aktiv roll i att forma sitt eget beteende. Genom vårt tänkande skapar vi den verklighet som vi sedan reagerar på och agerar utifrån.

Det kognitiva perspektivet inkluderar fyra viktiga aspekter inom stress: stressor (den utlösande faktorn), stressupplevelse (individens tolkning av stressorn), stressreaktion (kroppens respons på stress) och återkoppling (efterverkningarna av stressreaktionen). Dessa fyra element bildar tillsammans vad vi kan kalla en "stresskedja."

Utdrag
Eftersom vi har möjligheten att påverka vårt eget tänkande och styra det åt det håll vi vill, så är det enkelt för Anna att tänka: "Jag är rädd för att sova borta."

Detta tankesätt utlöser en stressreaktion inom henne och inleder en negativ cykel. Om Anna hade försökt tänka mer positivt kanske hon inte hade hamnat i en kris från första början, men det är naturligtvis lättare sagt än gjort.

Det autonoma nervsystemet styr de kroppsliga processer som sker automatiskt, som hjärtslag och andning. Det består av två delar: det sympatiska nervsystemet och det parasympatiska nervsystemet.

Det sympatiska nervsystemet är särskilt aktivt i stressiga situationer, som i Annas fall när hon skulle sova borta. Sympatiska nervsystemets syfte är att förbereda kroppen för att antingen kämpa eller fly, vilket kan vara en överdriven reaktion i Anna's situation.

Det kallas ibland "fight or flight" och resulterar i frisättning av olika signalsubstanser som ökar hjärtfrekvensen, höjer blodtrycket och spänner musklerna, bland annat.

Å andra sidan, det parasympatiska nervsystemet förbereder kroppen för vila och återhämtning. Det aktiveras när vi vill koppla av och leder till att matsmältningssystemet fungerar normalt och att andningen blir lugnare.

Ett viktigt begrepp i förståelsen av hur vi hanterar hotfulla situationer är coping. Coping kan delas in i två huvudkategorier: problemfokuserad coping och emotionsfokuserad coping, vilka innebär att vi antingen försöker lösa problemet externt eller hantera våra känslor internt.

Den problemfokuserade copingen innebär att vi aktivt försöker eliminera eller hantera stressorn genom att ändra våra mål och strategier.