Introduktion
Under hela vår mänskliga historia har globaliseringen spelat en viktig roll i hur vi människor lever och kommunicerar.

Processen har bidragit till att världens länder sammanfogats i allt från kultur, politik, ekonomi och miljö.

Den ökade urbaniseringen, den sammansmälta världsekonomin och den moderna tekniken har också underlättat utvecklingen av globaliseringen. (Bruér, 2020)

Vidare märks globaliseringen tydligt i såväl vardagslivet som arbetslivet. När vi konsumerar är det ofta matvaror såväl som elektroniska prylar och kläder från andra kontinenter.

Bilen vi tar till jobbet drivs med bensin från Mellanöstern och vi semestrar gärna i de varmare breddgraderna på Thailands kust.

Dessutom spenderar vi timmar på att sträckkolla amerikanska tv-serier medan vi ”chattar” med utländska främlingar på internet.

Globaliseringen tillför flertal fördelar och möjligheter och påverkar ständigt vårt liv utan att vi lägger en större tanke på det. (Bruér, 2020)

Samtidigt finns det också flera risker med en globaliserad värld, såsom globala ojämlikheter, klimatförändringar och pandemier. (Skoglund, 2020)

Innehållsförteckning
1. Inledning 1
- 1.1. Definitioner 1
- Pandemi 1
- Covid-19: 2
- 1.2. Globalisering: 2
- Ekonomisk globalisering: 2
- Politisk globalisering: 2
- Kulturell globalisering: 2
2. Syfte 2
3. Frågeställning 2
4. Metod och material 3
- 4.1. Metod 3
- -4.2. Material 3
5. Resultat 4
- 5.1. Hur har Covid-19 påverkat den ekonomiska globaliseringen? 4
- 5.2. Hur har Covid-19 påverkat den politiska globaliseringen? 5
- 5.3. Hur har Covid-19 påverkat den kulturella globaliseringen? 6
6. Slutsatser 7
7. Litteraturförteckning 7

Utdrag
För att vara källkritisk valde jag källor som är neutrala och oberoende, det vill säga, att ingen tagit ställning utan håller sig opartiska.

Källorna är också relevanta till ämnet, alltså Covid-19-pandemin och globaliseringen. Nedan har jag listat ett antal källor samt redovisat syftet till valet av källor. Resterande använda källor finns listade i källförteckningen på sida 7, inklusive de jag nämner nedan.

Jag har valt att använda mig av hemsidan ”NE.se” (Nationalencyklopedin), det är en källa där experter på området skriver texterna.

På hemsidan står det att NE’s syfte är att sprida kunskap; de tar alltså inte ställning utan håller sig opartiska.

Allting granskas även av NE’s redaktion innan det publiceras för att säkra att det är vetenskapligt korrekt och objektivt. Faktan på sidan uppdateras hela tiden; därför är NE en aktuell och tillförlitlig källa.

Jag har också tagit information från ”Folkhälsomyndigheten.se”, som är en nationell kunskapsmyndighet. Deras uppgift är att främja hälsan, förebygga ohälsa och skydda mot hälsohot.

Dessutom använde jag ”Kry.se” som är ett svenskt vårdföretag som erbjuder vård genom psykologi och medicin. Därför är det en trovärdig källa att hitta information kopplat till hälsan.

Läroboken Reflex123 har varit en relevant källa eftersom den tar upp flertal begrepp kopplade kring globaliseringen och dess innebörd.

Boken är också skriven av Hans Almgren som är gymnasielärare, lektor och erfaren läromedelsförfattare.

Därför har han god kunskap om ämnet samhällsvetenskapliga begrepp och problem. Läroboken blir därmed också en trovärdig källa.

Slutligen har jag använt världsbankens egen hemsida ”http://www.worldbank.org/”. Deras syfte är att minska fattigdomen i världen genom monetär utlåning till utvecklingsprojekt och givande av teknisk support till utvecklingsländer.

De har utfört flera åtgärder på grund av den pågående pandemin som är relevant information till denna rapport.