Introduktion
Specialpedagogiken i den svenska skolan ska förstås som en del i samhällets demokratiseringsprocess. Den är med andra ord en politisk och ideologisk företeelse.

Under decennierna kring sekelskiftet diskuterades livligt huruvida "de svaga och lågt begåvade" barnens närvaro i folkskolan skadade dess rykte.

Utdrag
Från lärare håll påpekas att dessa barn kunde verka hämmande på undervisningen och att de därmed kunde utgöra en belastning för de "normala barnen.

I en insändare i Svensk Skoltidning från 1890 framförs åsikten att det vore bra inte bara för den "efterblivne" eleven själv, utan även för skolan, om sådana elever separerades från de vanliga klasserna.

Den moraliska aspekten är viktig här. Vad man fruktar är att barnen tidigt lär sig att avvikelse från normen "straffas" av de vuxna genom uteslutning.

Debatten för drygt hundra år sedan känner vi lätt igen från vår egen tid även om språkbruket är annorlunda.