Introduktion
Språket är det främsta redskap vi har för att kunna kommunicera med andra människor och varierar på olika sätt.

Språklig variation är ett sätt att signalera identitet och tillhörighet med och det beror på var vi kommer ifrån, hur gamla vi är eller vilken social bakgrund man har.

I sociolingvistik finns det olika inriktningar som har fokus på människors skillnader i det talade språket och dessa är sociolekter (klass), etnolekter (etnicitet), dialekter (ursprung) och kronolekter (älder).

Innehållsförteckning
Varför pratar vi olika? Hur påverkas vårt språk av situationen vi befinner oss i?
Hur skiljer sig talspråk och skriftspråk?
Språk spelar en stor roll i vårt vardagsliv.
Källförteckning:
Källkritik:

Utdrag
I boken “Svenska som andraspråk 1” påpekar författarna Therese Åkerberg och Christian Norefalk att sociolekter liknar dialekter men sociolekter handlar om hur språket förändras beroende på vad man har för yrke, kön, ålder eller utbildning.

Sociolekten innehåller speciella ord, meningsbyggnad, pausering, tonläge och betoning och dessa spelar en stor roll i vår bakgrund.

Sociolekter finns i socialt avgränsade grupper t.ex. bland politiker och läkare men även i ungdomsgäng. På ställen som t.ex.

Rinkeby i Stockholm eller Rosengård i Malmö talas en viss slang som både har att göra med talarnas dialekt, etnolekt, kronolekt och sociolekt.

Dessutom förklarar författarna Åkerberg och Norefalk att vi använder språket på olika sätt beroende på hur unga eller gamla vi är och det språk som används av en särskildåldersgrupp eller generation kallas för kronolekt.

Den grupp som studeras mest i denna lekt är ungdomsgruppen och deras språk. Ungdomstiden är en fas i livet som innehåller mycket språklig kreativitet och när man talar om ungdomsspråk nämns ordet slang.

Det är ord som till exempel asså, liksom, chilla och typ. Termen etnolekt står för de kommunikativa drag som markerar en individs etniska tillhörighet i mötet mellan majoritets- och minoritetsspråk.

Therese Åkerberg och Christian Norefalk poängterar att det finns en likhet mellan dialekt och etnolekt.

Båda skiljer sig från standardspråket när det gäller uttal och ordval men etnolekt skiljer sig också när det gäller ordföljd, betoning och rytm och har med talarens modersmål och andra språkkunskaper att göra.