Introduktion
Upplysningstiden är kanske den mest betydelsefulla eran genom tiderna. Jag betraktar den som perioden då den "Frisinnade och moderna Människan" bröt sig fri.

Jag syftar inte på 60-talets hippies, utan på de människor som ville befria sig från kyrkans förtryck på 1700-talet.

Ett sätt som folket försökte frigöra sig var genom litteraturen, och Daniel Defoes Robinson Crusoe (1719) utgör ett utmärkt och intressant exempel som ger inblick i upplysningstidens tankegångar.

Jag ämnar utforska hur Robinson Crusoe belyser de frågor som var aktuella vid den tiden och sedan jämföra med nutiden. Vad skulle eventuellt kunna förändra sättet vi lever på idag?

Utdrag
Majoriteten av bokens berättelse följer en linjär struktur. Robinson utforskar nya sätt att förbättra sitt liv, reflekterar över Gud och dokumenterar sina tankar i dagboken.

Eftersom Robinson är ensam på ön finns den enda dialogen inom hans eget sinne, vilket underlättar jämförelsen av hans tankar med typiska upplysningsidéer.

När Fredag räddas av Robinson förändras historien något. Fredag väljer att underordna sig Robinsons anvisningar på grund av den tacksamhet han känner efter att Robinson har räddat hans liv.

Robinson ger Fredag friheten att experimentera och lära sig på samma sätt som lärjungar på 1700-talet skulle göra.

Robinson betraktar inte Fredag som en slav eller enbart som en mun att mätta, utan snarare som en jämlik individ i liknande situation.

Denna tanke speglade också idéerna i samhället vid bokens tillkomst – idén om människors lika värde. Samhället strävade efter att utjämna klassklyftor och erkänna människors lika värde.

Det är viktigt att notera att kvinnors rättigheter ofta förbises i dessa diskussioner, och jämlikheten gällde huvudsakligen bland män.

Boken rymmer därmed många subtila detaljer som starkt relaterar till upplysningstidens ideal om man läser mellan raderna.

Det är möjligt att unga läsare på 1700-talet absorberade dessa tankar undermedvetet och att idéerna utvecklades när de växte upp.

Litteraturen blev på så vis ett kraftfullt medel för att sprida och förankra dessa tankar. Ett parallellt exempel där liknande tekniker användes i mindre positiva syften var under det nazistiska Tyskland på 1930-talet.

Hitler använde sig av liknande metoder för att inplantera främlingsfientliga åsikter hos den yngre generationen, vilket sedan utvecklades när dessa individer blev äldre.

Dessa tankar väcker verkligen eftertanke kring hur litteraturens påverkan kan vara aktuell även idag och vilka budskap som överförs till den yngre generationen.

Det är en komplex fråga, eftersom det kanske inte är uppenbart för dem som läser, men kanske blir tydligare när man analyserar aktuella frågor i samhället.