Introduktion
Idag faller Sveriges försvar, och vi är i detta skede i stort sett försvarslösa för framtida krig och konflikter.

Därför har försvarsmakten beslutat att man ska rekrytera skolelever som får ta värnplikt för att stärka landets försvar.

Joakim Medin skriver i sin artikel (2011) Fel av försvaret att rekrytera skolelever att det är fel och inte behövs.

Jag håller inte med, och i den här artikeln kommer jag att förklara varför.

Utdrag
Mitt första argument är att militären ger ungdomar en förbättring i färdigheter som till exempel ansvarstagande, stresshantering och samarbetsförmåga.

I Medins artikel (2011) Fel av försvaret att rekrytera skolelever uttrycker författaren att genom att skicka eleverna till en miljö där aggression och frustration finns, skulle detta leda till att eleverna skulle känna en posttraumatisk stress.

Astrid Källström förklarar i sin artikel Posttraumatiskt stressyndrom, PTSD (2018, s.1) att “Det kan vara svårt att må bra igen efter att ha varit med om skrämmande händelser som olyckor, krig och sexuellt eller fysiskt våld.

Du kan få symtom som mardrömmar, ha svårt att koncentrera dig och vara lättretad.”

Notera att hon använder ordet “krig”, vilket inte eleverna utsätts för när de gör sin värnplikt utan endast övning inför en krigssituation.

Eleverna tvingas inte att åka till Afghanistan och tjänstgöra i krig utan det är endast ett erbjudande. I

Magnus Henreksson, Anders Wall, Mårten Torson Lindberg och Peder Johnsons artikel (2014)

Allmän värnplikt ger sociala fördelar förklarar skribenterna att man gjort en studie med 15.000 stycken deltagande som hade erfarenhet av allmän värnplikt.

Resultatet var att militären ökat deras samarbetsförmåga, stresstålighet och ansvarstagande.

Med utgångspunkt från ovanstående artikel kan man konstatera att genom att göra allmän värnplikt får ungdomar efterfrågade egenskaper i både en skolmiljö och i arbetslivet.

Därför är detta en stor merit för ungdomar och ger dem bättre förutsättningar för att kunna hitta och få ett bra jobb i framtiden.