Innehållsförteckning
Censur I Italien
Censur I Tyskland
Censur I Sovjetunionen Och Dagens Ryssland

Utdrag
Censur som politisk fråga tog form runt 1600-talet. Sverige var då först i världen med att förbjuda censur i och med att ha tryckfrihet som grundlag.

USA skrev in yttrandefrihet i deras grundlag först år 1791. Frankrike beslutade 1789 att varje man har rätten att genom språk, skrift och tryck uttrycka sig fritt.

Vad detta betyder för filmproduktion som vid denna tidpunkt inte var uppfunnet kan ifrågasättas. Under början på 1900-talet ansågs inte film vara en konstform (Hunt, 2018).

USA:s högsta domstol beslutade då att film inte skyddas av USA:s konstitution. Stater började då granska film för att avgöra om de borde censureras eller ej då konstitutionen gällande yttrandefrihet inte gällde film.

Det fanns däremot inget konsensus staterna emellan om vad som var okej att visa på film och vad som borde censureras.

Detta skapade problematik för filmskapare då cigaretter var okej i vissa stater medan filmen censurerades i andra.

Från den breda allmänheten fanns det tilläggningsvis en önskan om censur då de blev provocerade av filmers innehåll och den livsstil hollywoodstjärnor ägnade sig åt (Heckmann, 2021).

Skådespelare kunde ertappas när de var ute och drack samt att det fanns stora stjärnor som gift om sig fler gånger.

Det amerikanska samhället i början på 1900-talet präglas av tron på monogami samt att alkoholkonsumtion var olagligt.

För att tämja Hollywood menar Heckamann att Production Code Administration och Motion Picture Producers and Distributors of America skapades. Deras uppgift var att censurera filmer gjorda i Amerika.

Tillsammans med två katoliker skapade William Hayes Motion Picture Code vilket är riktlinjer för vad som kan visas på film. Dessa riktlinjer hade stor betydelse för innehållet i Amerikansk film ända till 1960-talet.

Från 1915 till och med mitten av 1900-talet hade Hollywood nästintill monopol över Amerikas filmindustri då åtta stora filmbolag ägde rätten att visa film på biografer.

När högsta domstolen beslutade att de stora filmbolagen inte längre kan äga biografer hävdar Heckmann att mer internationell film började visas.

Denna typ av film följde inte Hayes riktlinjer gällande censur. Franska New Wave filmer ökade exempelvis i popularitet under 60-talet.

Dessa filmer kännetecknas av att regissören har mer konstnärlig frihet än tidigare vilket leder till mer experimentell film samt att den franska censuren är mer tolerant gällande våld, sex och andra moraliska dilemman. Med tiden blev det då mer accepterat att tänja på gränserna.