Introduktion
Under medeltiden, även känd som de mörka åldrarna på engelska, präglades eran av folkvandringar, vikingar, korståg, inkvisition och inte minst feodalism och pesten.

Men hur sammanlänkades egentligen pesten och feodalismen? Hur kunde en epidemi påverka hela samhällssystemet och vilka följder hade det?

Vilka gynnades av dessa händelser och vilka drabbades mest? För att besvara dessa frågor måste vi först utforska medeltidens tidsperiod när pesten och feodalismen dominerade.

Innehållsförteckning
Introduktion
Medeltiden
Feodalismen
Pesten
Feodalismens slut
Inte bara pest

Utdrag
Efter Västroms fall drabbade kaoset Europa, och samhället förlorade sitt sammanhang. Människor försattes i fattigdom, och monetära resurser var knappa.

Den ekonomiska aktiviteten i samhället grundades på utbyte av varor och tjänster istället för traditionell valuta.

Europas kungar befann sig i en komplicerad situation med svårigheter att styra sina riken. Den dåliga infrastrukturen gjorde resor besvärliga, och det var nödvändigt för regenterna att ha lojala anhängare som kunde bistå dem i styrningen av sina landområden.

Det var i denna kontext som feodalismen växte fram som en organisatorisk struktur för att hantera de utmaningar som samhället stod inför.

I denna tid hade kungar ofta omfattande landområden men brist på ekonomiska resurser och skydd. Eftersom de inte kunde erbjuda löner till riddare eller soldater för att säkerställa sitt skydd, utvecklades ett unikt system.

Istället för kontantlöner erbjöd kungen bitar av sitt land till de som ägde hästar eller hade militärskicklighet.

Dessa individer ingick avtal med kungen och lovade att bistå honom i tider av krig. De som tilldelades landområden av kungen kallades vasaller.

Vasallerna närmade sig kungen och fick rätten att kontrollera och samla in alla inkomster från de tilldelade områdena.

De hade ansvar för att samla in skatter från bönderna som arbetade på dessa områden. Med tiden kunde vasallerna skaffa sig under-vasaller, som ofta var riddare, vilket skapade komplexa nätverk av åtaganden och skyldigheter.

Det här systemet kan liknas vid en pyramid, med kungen på toppen som styr över alla under sig. Närmast kungen fanns vasallerna och riddarna, som fortfarande hade en viss självständighet men lydde kungen.

De i sin tur bestämde över de lägst i hierarkin, nämligen bönderna. Bönderna som levde och arbetade på vasallernas landområden var i många fall livegna, vilket innebar att de var bundna till samma plats och herre under hela sitt liv.

Begreppet "livegen" härstammar från tyskans "leibeigen," där "Leib" betyder "kropp." Detta återspeglar att någon annan ägde deras arbetskraft och förmåga att röra sig fritt.

Livegenskap var nödvändig för att upprätthålla systemet, eftersom man ville förhindra bönderna från att flytta bort från de landområden där de föddes och arbetade.