Introduktion
Under de senaste lektionerna har vi diskuterat livets mening. Det känns som en klassisk fråga att starta filosofikursen med, vi alla har tänkt på det.

Vi söker ett svar, men filosofin har inte något svar att ge, folk ger olika svar, samma person kan ge olika svar.

Utdrag
En teori som vi tagit upp är ”hedonism”, som säger att livets främsta mening är att uppnå lycka, göra sådant som gör oss lyckliga etc.

Om du frågar mig är det ett ganska klassiskt svar, men tänker jag efter så håller jag inte med. Först och främst är definitionen av lycka ganska diffus, vad är lycka?

Går man in på ”synonymer.se” kommer ord som ”Glädje”, ”Succé”, ”Tillfredsställelse” upp, och motsatsord är ”olycka”, ”otur”, ”missöde”.

Jag tror inte meningen med livet är att bara uppleva de förstnämnda orden, och jag tror inte heller det är ens möjligt. Livet är inte ”en dans på rosor” som man brukar säga, det är som en ”bergochdalbana”, alltså:

Man upplever lycka, men också missöden. Om vi varenda dag känner oss lyckliga, kan vi uppskatta de dagarna lika mycket då? Eller behövs det kanske sämre dagar?