Introduktion
I olika tidsperioder har temat om familjens påverkan varit högst aktuellt inom litteraturen. Det är inte förvånande, med tanke på att familjen utgör en grundläggande och central del av människors liv.
Familjer kan fungera som stöd eller börda, vilket ofta beror på hur föräldrarna hanterar uppfostran och har sina egna idéer om hur barn ska formas.
Detta uppsatsämne tar sig an en dikt, en text samt en bok med fokus på temat uppfostran och familj, och utforskar hur dessa litterära verk skildrar detta ämne.
Dikten "Ganska nära himlen" av Kristina Lugn, en text hämtad från August Strindbergs "Tjänstekvinnans son" samt romanen "Sommarboken" av Tove Jansson kommer att undersökas och jämföras i denna analys. Dikten och texten är utvalda från läroboken "Levande texter".
Utdrag
I både dikten och texten belyses de komplexa aspekterna av familjelivet och uppfostran. Dikten lyfter fram en ensamstående mammas kämpande och hennes längtan efter att skapa en bättre tillvaro för sin dotter.
I texten betonas kontrasten mellan föräldrarnas roller och hur barn kan påverkas av detta. Båda verken avslöjar den viktiga roll som familj och uppfostran spelar i människors liv, och hur detta kan prägla deras öde och identitet.
“Härliga, sedliga institution, heliga familj, oantastliga, gudomliga instiftelse, som skall uppfostra medborgare till sanning och dygd!
Du dygdernas påstådda hem, där oskyldiga barn torteras till sin första lögn, där viljekraften smulas sönder av despoti, där självkänslan dödas av trångbodda egoismer. familj, du är alla sociala lasters hem, alla bekväma kvinnors försörjningsanstalt, familjeförsörjarens ankarsmedja, och barnens helvete!”
I romanen "Sommarboken" följer vi berättelsen om en ung flicka vid namn Sophia, som bor tillsammans med sin pappa och farmor på en ö i utkanten av Finska viken.
Fokuset ligger främst på den starka relationen mellan dottern och farmodern, medan pappan i stort sett befinner sig i bakgrunden och modern har tyvärr avlidit.
Bokens ton är generellt lättsam, och den utforskar huvudsakligen vardagslivet och interaktionerna mellan dessa karaktärer på ön.
Trots detta tar berättelsen även upp aspekter av Sophias uppfostran samt den unika koppling som utvecklas mellan henne och farmodern.
Farmodern är noga med att upprätthålla en tydlig gräns mellan sin roll som farmor och en potentiell modersroll för Sophia.
Lämna ett svar