Innehållsförteckning
Inledning
- Psykedeliska preparat; dess ursprung och effekter
Utredning
- Intresset för LSD och psykedeliska ökar
- Propaganda mot psykedeliska
- Meditativ upplevelse med potential inom psykiatrin
- Hur en ”tripp” upplevs
- Diskussion och Slutsats
Referenser

Utdrag
Inledning
Psykedeliska preparat; dess ursprung och effekter

I denna rapport diskuteras psykedeliska droger; deras funktion, påverkan och potential för användning i medicinskt bruk.

Substanserna som dessa preparat innehåller är kraftfulla och förändrar perception, stämningsläge och kognitiva förmågor.

Effekten av psykedeliska preparat skiljer sig dock beroende på personen och tillfället.

1943 dokumenterade, den schweiziske forskare Albert Hofmann det första experimentet med psykedeliska droger och var först att syntetisera LSD (förkortning av Lysergsyradietylamid), ett ”psykedeliskt” preparat klassat som narkotika.

LSD molekylens uppbyggnad är lik uppbyggnaden av serotonin, hjärnans signalsubstans som får oss att känna glädje.

Substansen går in i blodomloppet och binder sig direkt till serotoninreceptorerna i hjärnan och trippen kan vara i 3–12 timmar.

Andra ämnen med liknande egenskaper är psilocybin (magiska svampar), meskalin (finns bland annat i peyotekaktusen) och DMT (tropiska växter som används i den psykoaktiva drycken ayahuasca).

När Albert Hofmann utförde sitt experiment använde han en dos som var ungefär dubbelt så stor som en medicinsk dos av LSD idag.

Han antecknade sin upplevelse med beskrivningar av symptom som synrubbningar, ångestkänslor, förlamningssymptom, lust att skratta med mera.

Intresse för vidare forskning blev stort och under 60-talet utfördes flera experiment om LSD inom psykiatrin.

De lovande resultaten imponerade och fascinerade flera amerikanska forskningsledare och högt uppsatta tjänstemän inom psykiatrin.

Men det tydliggjorde även att fler studier om medicinsk användning av LSD behövde utföras.

Utredning
Intresset för LSD och psykedeliska ökar

Under 60-talet, spred sig det stora intresset för psykedeliska preparat från forskningsvärlden i det amerikanska samhälle och blev en stor del av popkulturen och, framför allt, rörelsen emot Vietnamkriget.

Timothy Leary, en vanärad psykologilärare vid Harvard University och en av de största förespråkarna för psykedeliska under 60-talet, skapade vad som senare kom att bli hippierörelses mantra: ”turn on, tune in and drop out”.

Det vill säga: prova drogerna alla tar, lär dig ett nytt sätt att leva och sluta med det meningslösa (jobb, skatt, liv i förorten, etcetera).

I boken The Psychedelic Experience, (Leary, 1964) utgiven 1964, skrev Timothy Leary att “awareness can expand beyond the range of your ego, yourself, your familiar identity, beyond everything you have learned”.

Denna filosofi om hur vi är större än oss själva blev mycket populär bland de som opponerade sig mot kriget.