Skärmtidens konsekvenser för hälsan

Inledning
Idag har nästan alla människor en mobiltelefon och spenderar en stor del av dagen framför en skärm. Under en mycket kort tid har vi gått från att leva utan datorer till en helt digital livsstil.

Mobilen är ständigt med oss, om du skulle gå ut på stan, ett kafé, på gymmet eller på bussen, så använder majoriteten telefonen.

Mobiltelefonerna har fått en central del i våra liv, det kan ingen säga emot. Detta har lett till flera konsekvenser för vår hälsa.

Anledningen till att bland annat mobiltelefonen är lockande och beroendeframkallande är på grund av de dopaminkickar vi får av att använda den, skriver Anders Hansen i sin bok ”Skärmhjärnan”.

Dopaminets uppgift är att bestämma vad vi ska lägga vårt fokus på. När du ser din mobiltelefon, stiger dopaminnivåerna som gör att du vill plocka upp den.

När du lär dig ny information frisätter hjärnan dopamin, alltså får du nya dopaminkickar för varje ny sida du klickar dig in på. Hjärnan är också programmerad för att alltid vara beredd på oförutsägbara faktorer.

Detta utnyttjas även av sociala medier som skapar ett sug att ta upp telefonen för att kolla om en ny ”like” dykt upp eller endast ”slöskrolla” genom appar. (Hansen, 2019)

Detta är två typexempel på varför bland annat mobiltelefonen är så pass beroendeframkallande.

Innehållsörteckning
1 Bakgrund/Inledning 1
- 1.1 Begrepp som är bra att känna till 1
2 Syfte 1
- 2.1 Frågeställning 1
3 Metod och material 2
- 3.1 Metod 2
- 3.2 Material 2
4 Skärmtidens användning och påverkan 3
- 4.1 Hur länge spenderar människan i genomsnitt framför en skräm? 3
- -4.2 Hur påverkar skrämtid sömnen? 3
- 4.3 Påverkar skärmtid vår fysiska form och koncentrationen? 4
- 4.4 Kan skrämtid öka den psykiska ohälsan? 5
5 Diskussion 6
6 Litteraturförteckning 7
- Bilagor

Utdrag
3.1 Metod
De metoder som använts för att skriva denna uppsats och besvara mina frågeställningar är webbaserade material samt böcker skrivna av flera olika oberoende personer.

Jag har gjort en enkät genom ”Google Formulär” där olika frågor har ställts kopplade till skärmtid och hälsan.

Detta för att undersöka bland annat hur många timmar folk spenderar framför en skärm, men också om de själva anser att det har en negativ påverkan på deras hälsa.

173 svarade på min undersökning och undersökningen skickades ut till kontakter i min närhet, och även personer i deras närhet för att nå en så bred grupp som möjligt.

Undersökningens brister är att det fortfarande är ganska få som deltagit, men eftersom det var olika målgrupper tror jag ändå resultatet är trovärdigt.

En annan felmarginal kan vara att folk inte varit ärliga i undersökningen, men jag tror att eftersom undersökningen var helt anonym har majoriteten ändå varit ärliga.

3.2 Material
För att vara källkritisk valde jag källor som är neutrala och oberoende av varandra.

Källan skulle vara relevant till ämnet, alltså konsekvenser av skärmtid. Här nedan står alla källor listade samt redovisning av syftet till valet av källor.

Jag har använt mig utav boken ”Skärmhjärnan” skriven av Anders Hansen. Anders Hansen är en legitimerad läkare, överläkare i psykiatri och civilekonom.

Han är mycket driven inom ämnen runt vår hjärna och har skrivit över tvåtusen artiklar om medicinisk forskning.

I boken har han även samlat alla studier som boken bygger på, där man kan läsa att boken byggs på flera källor, oberoende av varandra. Därför är ”Skärmhjärnan” en relevant och trovärdig källa.

Ytterligare en källa jag använt är ”NE.se” (Nationalencyklopedin), det är en källa där experter på området skriver texterna.

På sidan står det att NE’s syfte är att sprida kunskap, de tar alltså inte ställning utan håller sig opartiska.

Allting granskas även av NE’s reaktion innan det publiceras för att säkra att det är vetenskapligt korrekt och objektivt. Faktan på sidan uppdateras hela tiden; därför är NE en aktuell och tillförlitlig källa.

Jag har också tagit information från ”1177.se” (1177 Vårdguiden), det är Sveriges samlingsplats för information inom vård och hälsa.

Därför är det en trovärdig källa att hitta information kopplat till hälsan. Dessutom använde jag ”Läkemedelsverket.se”, som är en myndighet under regeringen.

Deras uppgift som myndighet är att främja hälsan hos den svenska befolkningen. Jag använde även mig utav en artikel skriven i

”Dagens Nyheter” där en författare samlat flera källor om hur koncentrationssvårigheterna har ökat de senaste åren.

Jag har också använt mig den digitala tidningen ”Mind.se” (Mind – För psykisk hälsa) där en expert på områden intervjuades om skärmtidens konsekvenser för hälsan.

Få gratis tillgång till uppdraget

Ladda upp en av dina egna uppgifter och gå åt den här. Det tar bara två minuter