Introduktion
Jag har valt att börja med att förklara de olika teorierna och sedan besvara frågorna i en sammanhängande text. Först kommer jag att svara på Isak, sedan Ann-Sofie och till sist Helena.

Det finns flera teorier som försöker förklara varför människor blir religiösa och varför de väljer att tro. En av dessa teorier är deprivationsteorin.

Enligt denna teori engagerar sig människor i religion när de upplever brist eller saknar något i sina liv. Religionen kan erbjuda tröst eller kompensation för det som saknas i deras liv. Med andra ord, religiösa personer söker något specifikt när de vänder sig till sin tro.

Utdrag
Internationella studier pekar på att barn med religiösa föräldrar oftare än inte följer föräldrarnas religiösa övertygelser.

Detta fenomen uppstår eftersom barn gradvis växer in i rollen som troende genom de normer och regler som råder i hemmet.

Denna process utvecklas i den primära socialisationen, där barn med tiden blir mer kunniga och disciplinerade aktörer.

Det är under dessa år som barn lär sig språk, förvärvar gott uppförande samt utvecklar förtroende och kärlek.

Teorin om socialisering är särskilt relevant för att förstå religiositetens inverkan. Det är särskilt tydligt i situationer där individer växer upp i tydligt definierade och etablerade religiösa sammanhang.

Dessa sammanhang kan inkludera familjer och hela samhällen. I vissa fall kan det röra sig om samhällen med en enda dominerande religiös tolkning.

Dock, i vår samtida tid, är det troligt att den närmaste familjen är den mest inflytelserika socialisationsinstansen när det kommer till en individs religiösa övertygelser och livsåskådning.

Individen formar sin personlighet baserat på de förebilder (eller roller) som de själva väljer eller de roller de naturligt växer in i.

Det har funnits kritik riktad mot denna teori, där kritikerna påpekar att det kan uppstå inre konflikter hos människan under socialiseringsprocessen.

Människan kan reflektera och vara medveten om att de värderingar och normer som processen erbjuder kanske inte nödvändigtvis passar dem som individer.

De hävdar även att socialisationsteorin tenderar att fokusera alltför mycket på människors strävan efter att bli accepterade av andra, vilket kan vara en alltför ensidig syn.

Människor agerar inte enbart baserat på andras förväntningar; alla individer följer inte alltid strömmen. Den tredje teorin är rationella valsteorin, även känd som rational choice theory, och den har särskilt starkt stöd i USA.

Denna teori inspirerades av ekonomers tankar om hur individer agerar på en marknad och har sedan applicerats på alla aspekter av livet, inklusive vänskap, kärlek och religiöst liv.