Introduktion
GI är en förkortning för Glykemiskt Index som i sin tur är ett mått på hur effektivt olika livsmedel spjälkas i kroppen.

Ett livsmedel med högt GI bryts ned snabbt i jämförelse med ett livsmedel som har lågt GI-värde.

GI-metoden innebär att man väljer de livsmedel med långsamma kolhydrater som i och med det har ett lågt GI-värde.

Detta för att blodsockerkurvan ska utjämnas och leda till en mer hälsosam fett -och socker omsättning.

Innehållsförteckning
1. Inledning
1.1 Teoretisk bakgrund
1.2 Syfte
1.3 Frågeställning
1.4 Metod
2. Resultat
3. Slutsats
4. Diskussion och Felkällor
5. Källor

Utdrag
Osäkra variabler i denna laboration är det stora antalet försökspersoner med alla olika kroppsbyggnader, insulinproduktivitet och fastevärden.

Fastevärdet är baserat på att försökspersonen inte ska ha ätit på 2 timmar men tar ej hänsyn till om personen åt 4 timmar tidigare eller 2 timmar innan laborationens start.

Vad och hur mycket personen åt före spelar givetvis även det en stor roll när man mäter fastevärde.

För större noggrannhet på fastevärdet skulle laborationen kunna påbörjas efter en hel natts sömn för att ha ett mer garanterat fastevärde samt att samtliga försökspersoner åt rätt mängd och samma sorts middag i förhållande till respektives kroppsbyggnad.

För ännu noggrannare resultat borde kanske samma person ha gjort alla försök under en längre tid på respektive testprodukt så att olika individers kroppsbyggnader inte spelade ut resultatet och mätningar borde ha upprepats vid fler tillfällen.

En annan möjlighet för att spela ut de varierande resultaten är att låta en mängd människor testa på samma livsmedel för att sedan beräkna ett medelvärde att använda i grafen.

Något som är värt att notera är dock att en denna metod inte belyser den breda variationen av insulinkänslighet.

En annan felkälla är mängden av produkten som varje testperson åt, mängden kolhydrater skulle vara 50g men när det handlar om vegetabiliska livsmedel kan det vara svårt att uppnå exakt noggrannhet, exempelvis se fallet med bananer då skal inte äts.

Därför krävs stor nogrannhet vid uppmätning av alla testprodukter samt en pålitlig referensmall för hur mycket kolhydrater det finns i respektive testprodukt.

Att grön banan innehåller mindre kolhydrater än gul banan är sant men detta beror givetvis på hur grön bananen är.

En tredje betydande felkälla är givetvis vid mätningen av blodsockervärden samt noteringen av tidsangivelsen för respektive mätvärden.

Då många personer varit delaktiga i laborationen kan det ha hänt att något värde antecknats fel eller förväxlats med något annat. Vid beräkning av GI-värdet kan många fel ha spelat ut resultatet.

Avskrivningsfel är vanliga och därför bör beräkningar kontrollräknas, metoden jag använt mig av genom att beräkna integralen i miniräknaren kan även vara så komplex att jag kanske inte behärskar den till fullo, av den anledningen bör öven dessa resultat kontrollberäknas.

Under våra försök mätte vi enbart blodsockerhalter den första timmen, trots att värdena inte nått tillbaka till det ursprungliga fastevärdet vilket bör noteras.


För större nogrannhet skulle vi ha fortsatt mäta blodsockerhalten tills normalläget uppnåtts för att nå en mer exakt och konsekvent kurva.

I och med att samtliga GI-värden är jämförda med Theos kurva borde den vara perfekt. Jag tror inte att Theos kurva är perfekt så risken är stor att arean av Theos kurva har spelat ut samtliga av de andra resultaten.

Resultatet av denna laboration säger inte särskilt mycket om GI som en hälsosam diet.

Glykemiskt Index säger å andra sidan heller inte särskilt mycket om hur hälsosam ett livsmedel är utan enbart innehållet av kolhydrater och den mängd insulin som behöver produceras för att åter nå en stabil blodsockernivå och därmed motverka bergar och dalar i blodsockerhalten.

Av denna anledning kan GI vara relevant för en person med diabetes som behöver äta livsmedel med lägre andel glukos.

En person med diabetes kan vid intag av mycket socker få svårt att sänka blodsockret då dens insulinproduktion är extremt litet eller helt och hållet avstannad.

Detta kan leda till stor variation i humör, extrema sötsug, ökad huvudvärk, trötthet och yrsel.

GI-metoden som diet kan även vara värdeful i och med att livsmedel med lägre GI ger upphov till större mättnadskänsla.

För en överviktig person kan detta vara guld värt och en bra start på en viktnedgång. GI-metoden som hälsosam diet kan det dock riktas kritik mot.

GI bör användas med förnuft och omtanke då GI inte tar någon som helst hänsyn till vitaminer, mineraler och näringsämnen i livsmedlet.

Fettrika livsmedel har som regel lägre GI än vad de flesta rotfrukter. Detta gör inte chips och jordnötter nyttigare än potatis.

Den mängd av livsmedlet som behöver ätas för att motsvara 50 gram kolhydrater behöver också tas med i beräkning.

Tillexempel ger 88 gram av Snickers samma mängd kolhydrater som ett halvt kilo havregrynsgröt.

Dessa två livsmedels GI-värden skiljer sig inte långt ifrån varandra enligt tabellen.

Detta tycker jag säger en hel del om hur sund GI-metoden faktiskt är som diet.

I samband med GI-metoden bör därför även tallriksmodellen tillämpas.