’Designer Babies’ | Biologi | A i betygg

Inledning
Nyheten CRISPR gör att det är relevant att fundera över en framtid med genetisk modifiering av människor som normalt inslag.

En fortfarande avlägsen men nu närmare realistisk framtid, där helt nya förutsättningar kan komma att avgöra vem som föds till vilket öde.

Med detta i åtanke har vi - Alexandra Ferraro Werling och Ågot Högberg, som en del i universitetskursen LKK15N på Göteborgs Universitet - förberett detta material till dig som lärare i naturvetenskapliga ämnen i högstadiet eller på gymnasiet.

Du anpassar nivån på genomgången av bakgrundskunskaper efter din grupp och väljer vilken eller vilka diskussionspunkter ni skall fokusera på.

En noggrann genomgång av nödvändiga förkunskaper samt tre fria diskussionsfrågor bör ta upp ca två lektionstimmar.

Innehållsörteckning
Inledning
Bakgrund till dig som lärare
Varför skall man prata om genteknik i skolan?
- Genteknik, ett kontroversiellt ämne
- Tema: Mänsklig genmodifiering
Olika typer av genetisk modifiering
Cas9/CRISPR
Ärftlighet är ett komplicerat system
Faran med likheter
Bakgrund i klassen

Förberedande genomgång med klassen
- Syftet med lektionen och övningarna
- Viktiga punkter att gå igenom med klassen före diskussionerna

Aktiviteter för högstadiet eller gymnasiet: Gruppdiskussioner i helklass
- Vilken typ av förändringar bör tillåtas på individnivå?
- Världens undergång
- Alternativt upplägg
Referenser
Länkar

Utdrag
Anledningen till den strikta lagstiftningen är förstås att man är rädd att GMO skall spridas och orsaka skada på den ursprungliga biotopen

då GMO-grödor exempelvis ofta är designade att vara väldigt tåliga i sitt lokala klimat riskerar man att “vilda” GMO tar över ett område genom att konkurrera ut den naturliga floran.

Naturvårdsverket har till uppgift att bedöma riskerna med införande av GMO (https://www.naturvardsverket.se/).

Traditionell genmodifiering har pågått länge, långt före uppkomsten av GMO. Olika typer av avel och växtförädling är klassiska exempel . Vi har medvetet påverkat genomet hos många olika arter av både djur och växter.

Vi har länge avlat på hundar och hästar till exempel. Även de grödor vi använder idag är medvetet selekterade av oss för vissa önskvärda egenskaper.

Vidare har vi utvecklat metoder att orsaka mutationer hos framför allt frukt- och sädeskorn, vilka man sedan odlat för att undersöka eventuella nya egenskaper som uppstått. Framför allt används strålning till detta, men även vissa mutagena ämnen har används.

Genom att skapa en stor mängd slumpmässiga mutationer har man lyckats skapa några grödor med nya önskvärda egenskaper, även om de flesta är skadliga eller obetydliga. Denna metod kräver viss kontroll av den resulterande

grödan före kommersiell marknadsföring, men denna kontroll är mindre strikt reglerad än GMO- grödor.

Få gratis tillgång till uppdraget

Ladda upp en av dina egna uppgifter och gå åt den här. Det tar bara två minuter