Introduktion
Jag ska analysera William Goldings roman flugornas herre, som handlar om ett gäng pojkar som är på väg hem till England under andra världskrigets slut.

Deras plan störtar på en öde ö i Söderhavet, och alla vuxna omkommer i krashen.

Jag tyckte boken var bra, och mycket noggrant skriven. Jag skulle kunna skriva mycket om miljöerna nu, men eftersom det är en av punkterna jag ska gå in närmre på sedan så väntar jag med det. Istället ska jag nu berätta lite mer om författaren:

Engelsmannen William Golding föddes år 1911 i Newquay, Cornwall. Han växte upp i Cornwall i södra England och utbildades i Oxford. William arbetade bland annat som skådespelare och lärare.

Under andra världskriget tjänstgjorde han som befälhavare på ett krigsfartyg. Efter kriget var han i många år lärare i katedralstaden Salisbury.

Utdrag
Det största misstaget som någon av pojkarna gör i boken skulle jag säga är när Jack ger sig ut på jakt med sina jägare, och låter elden på berget slockna.

Just den gången åker nämligen ett fartyg förbi ön på avstånd, och de har ingen signal att använda för att bli räddade.

Ralph blir riktigt arg, och skäller ut honom efter noter, trots att de faktiskt lyckades fånga och döda en gris!

Allteftersom tiden på ön går ökar pratet och rädslan kring odjuret, småbarnen drömmer mardrömmar, och tror att det är på riktigt.

Simon, som tror sig förstå, pratar om att det bara är de själva som är odjuret, men ingen vill lyssna, de förstår inte hans tankar.

Intrigerna ökar mellan Jack och Ralph, och i kapitel 8 lämnar Jack gruppen och skapar en egen stam, med sina jägare, och några av de andra pojkarna följer med.

Uppdelningen av pojkarna gör att det blir mer som två lag på ön, som så småningom går ut i en sorts krig mot varandra.

Kvar hos Ralph blir efter en lockande fest (där Simon omkommer under en transliknande dans) endast Nasse och Samoeric, men efter en räd för att få Nasses glasögon att göra eld med från Jacks stam så går Ralphs gäng till de andras läger, där tillfångatas Samoeric med våld, och Nasse blir dödad av en sten som en av pojkarna häver ner framför honom, han kastas bakåt av tryckvågen och faller 12 m ner, och slås ihjäl mot en klippavsats som han landar på.

Ralph blir jagad över stranden, med spjut och stenar, och nu börjar den verkliga katastrofen.

Ralph gömmer sig i ett snår i närheten av de nu vilda pojkarnas läger, och lyckas ta kontakt med Samoeric.

De berättar att stammen ska ge sig ut på jakt i avsikt att döda honom dagen därpå, och att Roger har vässat en stör i båda ändar, men Ralph förstår inte vad de menar med det.

Han gör också ett stort misstag, när han berättar var han kommer att ligga gömd, och ber dem att hålla pojkarna borta från snåren i närheten av lägret.

Dagen därpå misshandlar en av pojkarna i stammen någon utav tvillingarna (vem framkommer inte), och får honom att berätta var Ralph gömmer sig, de röker ut honom ur sitt gömställe, och än en gång står ön i lågor.

Jakten går genom djungeln, och Ralph flyr som en gris ifrån vildarna. Boken slutar med att han rusar ut från stranden, faller, kastar sig upp igen.

Det första han får se när han höjer sin blick är en officer, hans fartyg har upptäckt röken från ön, och han undrar vad som har

Hänt egentligen, om de har krigat eller något i den stilen? Ralph brister för första gången under tiden på ön ut i gråt, han gråter så han skakar.

De andra pojkarna kommer skrikande springandes ut ur skogen, men tystnar och stannar upp när de får syn på officeren som står framför dem på stranden.

Bokens sista meningar är som följer:
”Den omgivande olåten gjorde officeren både rörd och generad.

Han vände sig bort för att ge dem tid att sansa sig, och lät under tiden blicken vila på den prydliga kryssaren i bakgrunden.” (S. 265)

Tid/Disposition
Tidsepoken som boken utspelar sig i är i slutet av andra världskriget, vilket framkommer av dess många anknytningar till armén och flottan.