Introduktion
I August Strindbergs välkända kammarspel "Fröken Julie," utövar Jean förtryck över Fröken Julie. Jean tillhör en lägre samhällsklass och känner avund gentemot Julie, som är en del av den högre samhällsklassen. Han föraktar också henne eftersom hon är både medlem i den översta klassen och kvinna.

Utdrag
Begreppet patriarkat, enligt den definition vi använde tidigare, handlar om att män har dominans över kvinnor, oavsett mannens position i samhället.

Detta blir särskilt tydligt i Fröken Julies situation, då Jean befinner sig i en lägre klass än Julie. Trots detta vågar Jean undertrycka Julie, som exemplifierades tidigare i texten, och detta ger förtrycket en starkt patriarkal prägel.

Denna dynamik är också synlig i dagens samhälle där kvinnor i ledande positioner, både inom företagsstyrelser och myndigheter, ofta utsätts för trakasserier, objektifiering och sexuell framställning av män.

Dessa män skickar ofta anonyma hotbrev och mejl, som en reaktion på kvinnornas samhälleliga makt eller högre position.

Finns det eventuella motargument till teorin om Jean som förtryckare? Spelar inte Julies beteende in på hur pjäsens handling utvecklas?

Svaret på detta är otvetydigt nej. Maria Bonnevie, skådespelerskan som gestaltade Julie i Dramatens välrecenserade uppsättning av "Fröken Julie" år 2005, betonar i en intervju att Julie på sätt och vis driver fram sitt eget öde genom att utmana Jean och hans normativa åsikter.

Bonnevie beskriver Julie som en blandning av Valerie Solanas och Marie i "Woyzeck," där en del av henne avskyr både Jean och män, medan den andra delen är helt hängiven åt kärlek och manlig bekräftelse.

Oavsett graden av skuld som kan läggas på Julie, och hur mycket hon kanske provocerat, är det ändå Jean som utövar ett patriarkalt förtryck, och detta måste han hållas ansvarig för.

Det är inte rättfärdigande att Julie är provokativ; det ändrar inte faktumet att Jean använder patriarkala metoder för diskriminering.

Denna situation liknar rättegångsscenarier där män påstår att de våldtagit kvinnor som klätt sig utmanande och därigenom visat att de önskade ha sex.

Men det spelar ingen roll: även om en kvinna skulle vara naken, ger det henne inte automatiskt samtycke till sex.

Det är därför mycket viktigt, både vid analysen av "Fröken Julie" och i samtida feministiska diskussioner, att betona att förtryck är förtryck, oavsett omständigheterna.

Även om män kan uppleva förtryck, är förtrycket av kvinnor fortfarande ett separat problem som förtjänar fokus.