Innehållsförteckning
Syfte
Teori
Material Och Metod
Resultat
Diskussion Och Slutsats
Källor

Utdrag
Teoretisk bakgrund
Crispr-cas9 är en genteknisk metod som utvecklades fram vid Umeå universitet.

Tekniken bygger på att byta ut baspar i en organisms arvsmassa. Det kan användas för att förhindra genetiska sjukdomar eller ändra en speciell genetisk egenskap som ögonfärg.

Detta görs genom att ett artificiellt enzym som är modellerad efter helikas klipper upp genen där egenskapen sitter.

Detta enzym heter cas9 och därifrån har tekniken fått sitt namn. PAM-kvävebaser med den önskade egenskapen ersätter organismens ursprungliga baspar och sedan sätter enzymet ligas ihop genen igen.

PAM är kvävebaser som är speciellt utformade för att passa en viss organism. Könsmodifiering med cas9 fick genomslag 2016 när forskare vid Umeå universitet lyckades byta kön på ett flugfoster.

Detta ledde till en idé för att stoppa det farliga Zikaviruset som är utbrett i Ostasien. Viruset sprids genom myggor men det är endast kvinnliga myggor som kan överföra viruset till människor genom blodsugning.

Cas9 kan då användas för att ändra på den könsbestämmande genen hos Zika-myggorna så att det endast föds manliga myggor.

Detta skulle leda till att hela myggans ras i Ostasien skulle dö ut. Denna teknik kräver en stor mängd forskning då man måste säkerställa alla konsekvenser som skulle ske i ekosystemet efter att en ras elimineras.

Forskare måste även säkerställa att de genmodifierade myggorna inte sprider vidare sin könlösa gen till andra organismer och stoppar förökningen hos dem med.

Tekniken väcker även många etiska frågor om hur människor ska kunna kontrollera över andra arters utplåning.

Idag har nya tekniker hittats där med hjälp av cas9 kan forskare byta kön på ett människofoster. Detta görs med hjälp av mikrotekniska genverktyg som ändrar de könsbestämda generna i kromosompar 23.

På så sätt kan man ändra en Y kromosom till en X kromosom och tvärtom. Föra att göra dessa korrigeringar krävs det att forskare gör ändringar i flera delar av kromosomen vilket kör denna teknik väldigt dyr.

Enligt den vetenskapliga tidningen Thermofisher (2016-09-14) skulle kostnaden gå upp mot 400.000 kronor för ett ingripande.

Material och metod
En undersökning skedde muntligt där följande fråga ställdes:

”Hade du velat att det fanns en teknik som gjorde det möjligt att välja kön på ditt foster?”. Resultatet bokfördes i två tabeller, separerat mellan män och kvinnor. Totalt frågades 20 män och 20 kvinnor.