Innehållsförteckning
Syfte Och Bakgrund:
Teori:
Hypotes:
Resultatet:
Källor:
Utdrag
Teori:
Jorden ärtplantor växer i är delvis sur vilket innebär att när den tillsatta basen löses i jorden, reagerar den med det sura pH värdet jorden har.
Detta gör att surheten i jorden sjunker och neutraliseras. Neutraliseringen sker genom att basiska ämnet natriumvätekarbonat höjer jordens surhetsgrad så att jorden balanseras ut, därmed att växter inte ska dö och fortsätta utföra fotosyntes.
Växter som ärtplantor klarar bara av ett visst pH värde i jorden, ärtplantorna har också förmågan att neutralisera det basiska till en viss nivå.
Ett värde mellan 4 och 9 är både det maximala och minimala växter av olika slag tål, detta innan växterna drabbas av försurning eller baser med pH över 9.
När ett ämne exempelvis drabbas av försurning ökar antalet vätejoner (protoner) i marken, försurningen orsakas av utsläpp av sura ämnen i atmosfären där kväveoxider omvandlas till svavelsyra respektive salpetersyra.
I jorden där växter lever och växer finns det protoner i marken, dessa enhets laddade partiklar tas upp av basiska ämnen som finns i växternas rötter och neutraliseras.
Att det sura i ett ämne blir neutralt beror på vattnet när växterna vattnas eller när det regnar. Normalt sätt har vattnet ett pH värde av 7, detta beror på att det finns lika många oxoniumjoner (H3O + ) som hydroxidjoner (OH- ).
När en bas tillsätts i vattnet så tar den upp H+ från vattnet vilket resulterar i att det blir ett överskott av hydroxidjoner, då blir pH värdet över 7.
Sura ämnen lämnar ifrån sig H+, exempelvis saltsyra. När vatten och saltsyra blandas sker det en kemisk reaktion mellan lösningarna, reaktionen gör att vattnet tar emot H+ joner från saltsyran, produkten av reaktanterna blir att nya oxoniumjoner bildas.
Detta leder till att det bildas ett överskott av oxoniumjoner i vattnet till förhållande till hydroxidjoner vilket bildar en sur lösning, det är då basiska ämnen kommer till nytta.
En bas är motsatsen till en syra, istället för att ge bort H+ tar den till sig, natriumväte karbonatet som är en bas som reagerar med vatten.
Produkten av kemiska reaktionen är nya hydroxidjoner, det bildas då ett överskott av hydroxidjoner till förhållandet av oxoniumjoner, vilket leder till att det bildas baser i jorden/vattnet.
När tillsättningen av natriumvätekarbonat i en växt blir alldeles för hög, kommer det inte finnas vätejoner kvar som hydroxidjonerna kan bilda par med och bli oladdade.
Lämna ett svar