Introduktion
Inom den grekiska mytologin framträdde en otroligt förtrollande gestalt som hyllades för sin skönhet, Narcissus. Enligt den grekiska mytologin föll Narcissus för sin egen spegelbild och hans bortgång var resultatet av hans outtröttliga stirrande på sitt eget avbild.

Detta urgamla scenario låg till grund för uppkomsten av det antika konceptet narcissism. Begreppet avspeglar en individs självabsorption och självkärlek (Källa: Wikipedia, 2016).

I denna studie avser vi utforska hur detta begrepp överlever och används i modern tid. Inledningsvis undersöker vi begreppets aktuella användning med referenser från litteratur och artiklar.

Därefter presenteras min egen personliga syn på termen narcissism och dess möjligheter att överleva som ett ord framöver.

Utdrag
En ansiktsbild är ofta en idealiserad version av verkligheten. Människor poserar och redigerar för att uppnå det utseende de vill att andra ska se. Dessa bilder delas främst på sociala medier, med syftet att framhäva utseendet, vilket associeras med narcissistiska tendenser.

Sociala medier utgör därför grunden för den moderna narcissismen enligt forskning. De mest aktiva användarna på plattformar som Facebook uppvisar vanligen narcissistiska beteenden. Dessa individer överdriver gärna sina egna egenskaper och har en hög självuppfattning.

Många av dessa medlemmar på Facebook strävar efter uppmärksamhet, och deras behov tillfredsställs genom likes och kommentarer på deras ansiktsbilder (Källa: DN, 2012).

I denna undersökning har vi fastställt att begreppet narcissism fortfarande är aktuellt och dess betydelse är parallell med antiken.

Vi ser nuvarande paralleller mellan självbilder och narcissism. Forskning visar att den narcissistiska kulturen är mest framträdande hos dem som använder olika medier för att få uppmärksamhet.

Personligen är jag övertygad om att sociala medier och selfies kan utvecklas till en form av självdestruktivt beteende, som vi diskuterat här.