Innehållsförteckning
Källhänvisning:
Källdiskussion

Utdrag
Idag uppskattas jordens befolkning vara över sju miljarder människor (enligt Wikipedia 2014). Trots detta varierar levnadsvillkoren avsevärt mellan olika länder.

Framsteg sker i många delar av världen, med minskad fattigdom, ökad livslängd, ökad tillgång till rent vatten och ökad skolgång för fler barn (enligt Världskoll utan årtal).

Samtidigt finns det länder som går i motsatt riktning (Hilli 2013). Skillnader mellan utvecklingsländer, ofta kallade I-länder och U-länder för industri- och utvecklingsländer, är markanta och både framgång och stagnation präglar dessa länder.

Dock är en entydig definition av vad som utgör ett utvecklingsland svår att fastställa (Millenniemålen 2013).

Många länder brottas med fattigdom, och i vissa är befolkningen tvungen att överleva under miniminivån för existens.

Det innebär att medelinkomsten per person är otillräcklig för att täcka grundläggande behov som mat och kläder i tillräcklig omfattning.

Fattiga länder kämpar också med brist på rent vatten, näringsrik mat, mediciner och utbildning, i motsats till de som utvecklas positivt.

Denna situation bidrar till långvarig ojämlikhet, där de som växer upp i fattigdom ofta har svårt att bryta den negativa cykeln.

Fattiga länder lider vanligen av hög dödlighet, vilket delvis beror på bristen på rent vatten och näring. Detta leder i sin tur till sjukdomar, eftersom undernäring ökar känsligheten för sjukdomar och försvårar återhämtningen (Hilli 2013).

Men vad skiljer egentligen dessa länder åt? Hur mäter man utveckling på ett meningsfullt sätt? Hur kan världen ha utvecklats så olika?

Varför betraktas vissa länder som I-länder medan andra är U-länder? Finns det någon form av samband mellan dessa kategorier? Kan det vara så att framgång i ett land kan ligga till grund för underutveckling i ett annat?

För att besvara dessa frågor är det nödvändigt att först definiera vad "utveckling" innebär och vad som bör förbättras.

Är det viktigast att resurserna på jorden fördelas mer rättvist eller att fattigdomen minskar? Eller är det ökad utbildning som är mest betydelsefullt? Svaren på dessa frågor kan variera beroende på de olika modeller och teorier som används för analys.

Trots att det inte finns något enkelt svar på dessa frågor, kan vi genom olika modeller och teorier söka samband och sätt att koppla samman händelser för att dra slutsatser.

En sådan teoretisk inriktning är strukturalism, även kallad neomarxism, vilken hävdar att I-länderna hämmar den ekonomiska utvecklingen i U-länderna.