Introduktion
Rutinerna har alltid varit detsamma; vakna, göra sig i ordning och gå till skolan. Därefter, beroende på årskurs kunde man efteråt njuta av det man ville göra eller faktiskt ta sig an sina studier.

Nu, första året på gymnasiet. Jag tänker tillbaka; vad lärde jag mig egentligen under högstadiet och mellanstadiet som jag kommer ihåg?

Hela tiden menade lärarna på hur de kunskaper vi då skulle få skulle lägga grund för allt vi skulle göra senare i livet men stämmer detta verkligen?

Självklart, sitter vissa saker men det är sådant som “lilla plus” och “tiokompisarna”, sådant som jag nuförtiden inte behöver tänka på utan endast kan slå på min miniräknare.

Dessutom ser jag ett tydligt mönster som följer med från grundskolan ända upp till nu på gymnasiet. Även här säger lärarna att de börjar med grundläggande studier som sedan kommer att komma till användning på universitetet.

Allting man lär sig känns som det är grunder på grunder som binds samman till ett stort kluster som snart kommer att glömmas bort.

Men vad är då skolan egentligen till för? En sak jag tror många kan hålla med om är det faktum att de finns något vi alla fått inpräntat i våra minnen redan från början; hur man förhåller sig till andra utifrån de normer som finns i vårt samhälle.

Utdrag
Det som anses som rätt och det som anses som fel tror jag bygger mycket på den värdegrund vi har i ett samhälle. Förr trodde vi homosexuelititet var en sjukdom som behövde botas och därför behandlas de därefter.

Idag lägger vi inte lika stor fokus på människors sexualitet i många sammanhang och därför behöver många idag inte utsättas på samma sätt som då.

Utifrån detta tror jag faktiskt att skolan spelar en av de viktigaste rollerna i samhället. Inte för att elever lär sig att memorera fakta utan för att vi lär oss samma värdegrund så att vi följer samma regler och normer.

Visst, kan det verka konservativt och få mig att låta som en sådan tant som hela tiden hävdar att “allt var bättre förr.”