Innehållsförteckning
Reflektion utifrån dig själv
Källor och källkritik

Utdrag
A) I en cigarett finns det tusentals farliga ämnen som sedan sprids ner i lungorna när du röker.

Därifrån sprids dom senare till blodet som senare transportera ut detta i dom resterande delarna av kroppen.

Nikotinet som finns en cigarett gör så att man för en ökad hjärtfrekvens, ett högt blodtryck och även ökad ämnesomsättning.

Nikotinet påverkar hjärnan på det sättet att man känner sig piggare, aptiten minskar och det känns som om man fått någon slags belöning.

Men även inlärning och minnet påverkas också, fast på ett negativt sätt.

När nikotinet när hjärnan aktiveras nikotinreceptorerna och signalsubstansen dopamin utsöndras, det är det ämnet som gör att det känns som en slags belöning.

Hjärtat påverkas också kraftigt då det slår snabbare och blodtrycket blir betydligt högre.

Blodcirkulationen försämras och man kan känna sig frusen i händer och fötter eftersom blodet inte pumpas ditt lika bra.

Riskerna som finns med rökning är att det är mycket större risk att få sjukdomar som till exempel cancer, kärlkramp och psoriasis.

Vid passiv rökning finns det även en större risk att få till exempel hjärtinfarkt och lungcancer.

B) Det som händer i kroppen när vi äter socker är att blodsockret stiger vilket då gör att hjärnan skickar en signal till bukspottkörteln som sedan i sin tur börjar att pumpa ut insulin för att försöka sänka blodsockret.

Detta gör att vi går en slags sänkning i kroppen vilket i sin tur ger ett ökat sockersug så att vi bara blir sugna på mera sött och kanske till och med äter mer bara för att stilla detta suget.

Detta gör då att blodsockret åker upp och ner hela tiden. Efter att vi ätit något sött som vi varit sugna på kan blodsocker nivån sjunka ännu lägre än vad den var innan vi åt det söta.

Har man för lågt blodsocker blir man lätt irriterad, orolig och man känner sig svag och orkar inte göra något med kroppen.

Detta gör att kroppen då aktiverar stresshormonet kortisol.

Har man för höga nivåer utav kortisol så ökar fettlagringen i kroppen och framförallt i våra inre organ vilket då leder till att det kan bildas bukfetma.

Dryck och mat som har ett högt GI-värde omvandlas snabbt till glukos i magen, munnen och tarmen.

När blodsockret ökar så fort så får vi en sockerkick och denna snabba energi rusar genom våra blodkärl, detta gör att det blir slitningar i kroppen.

Framför allt blir det slitningar i de små blodkärl som finns runt om hjärtat, hjärnan och ögonen. Har man för mycket insulin i kroppen så störs ämnesomsättningen i cellerna.

Men så mycket insulin i kroppen så öppnas fettcellerna och dom börjar då att samla på sig mera fett samtidigt som frisättningen utav fettet blockeras.

Det gör att man får en ökad risk för övervikt och även för diabetes typ 2.Vid intag av för mycket socker skadas även tänderna och risken för karies ökar.

C) När vi känner oss stressade reagerar vår kroppen genom att skicka mycket energi till hjärta, muskler och hjärnan för att kunna hantera en stressad/pressad situation.

Vid stress så utsöndras hypotalamus ett hormon som som i en invecklad process leder till att kortisolhalten ökar.

Kortisolet ser till att vid en stressig situation att nivåerna av kolhydrater, fetter och proteiner i blodet håller sig på en sådana nivå för att få ut det mesta möjliga energi som finns tillgänglig för kroppens celler.

Hormonerna påverkar även immunförsvaret som för tillfället förstärkts och blir starkare. Långvarig stress kan göra så att man blir sjuk.

Långvarig stress är mycket vanligt bland folk som jobbar inom för mycket och känner att man har en stor belastning ifrån sitt jobb.

Förutom att man inte mår bra och att man får sömnproblem finns det även risk för matsmältningen, ett försämrat immunförsvar och det finns även större risk till att man blir förkyld ofta.

Även vid stress finns det en risk för högt blodtryck med hjärt och kärlsjukdomar som en följd utav det höga blodtrycket.

Bukfetma och övervikt är också något som det finns risk till. Återhämtning utav stress är relativt simpelt.

Man behöver skapa tid för avslappning och inte arbeta lika mycket utan ta allting i mindre doser.

Fysisk träning är också något som gör att kroppen och hjärnan slappnar av och man känner sig mindre stressad än innan.

Det finns alltså inget speciellt läkemedel som kan bota stress utan det är något som man själv får fixa.

D) Om vi fortsätter att leva som vi gör idag så tror jag att om 40 år så kommer det inte finnas många kvar utav dom som idag är ungdomar utav dom flesta kommer tyvärr avlidit pågrund utav just dessa vanor som finns nu förtiden.

Rökning och stress är dom två faktorerna som jag skulle vilja säga är de som skapar mest negativa inflyttande på ungdomar nu förtiden.

Nästan alla ungdomar har rökt eller röker både på fest och till vardags.

I skolan kan det vara mycket arbete som måste göras hemma för att bli klart och sedan när man är klar med sitt skolarbete ska man ha tid till extrajobb, kompisar och även ska det finnas tid till att slappna av.

Vilket det inte alltid går att göra därför att ungdomar som sagt är väldigt upptagna och stressade nu förtiden.

Om jag skulle driva ett projekt skulle jag då satsa på att minska rökningen och stressen pågrund utav just dom argumenten jag skrev nu.

Minskar man stressen bland ungdomarna så minskas även risken för att dom går in i väggen och ett flertal sjukdomar som kommer just stress såsom hjärt och kärlsjukdomar, man måste också ha tid till att få vara ensam och bara slappna av istället för att göra massa skolarbete eller umgås med kompisarna hela tiden.

Man mår inte bra utav det heller.

Vad det gäller rökningen så är det ett problem som har funnits länge och det finns ingen direkt lösning till att få alla ungdomar att sluta röka utan man får fortsätta med att visa ungdomar konsekvenserna utav rökning och hur det påverkar dom senare i livet.

Många av dom som röker nu när dom är 15-16 år gamla kommer inte att leva 40 år till.

Det är denna typen av argument som jag tycker man måste lyfta fram för att folket ska förstå. Man får använda.