Introduktion
Vi har fått i uppgift av våran lärare i Svenska 2 att ta reda på fakta om, och skriva om Renässansen.

Uppgiften kräver att vi tar reda på när och var epoken startade, vad som var typiskt för denna tidsepoken, hur renässansen bygger vidare på tidigare epok och människosyn och genusperspektiv under denna tiden.

Vi ska också ta reda på vilka som var de centrala författarna, deras konstverk och typiska stildrag för renässansen.

Finns det några kvarlevor som vi kan se idag och hur såg det ut i Sverige under renässansen?

Uppgiften kräver också att vi tar reda på vilka som läste och skrev och även genren under renässansen.

Innehållsförteckning
1. Inledning
1.1 Syfte och frågeställning
1.2 Bakgrund

2. Resultat
2.1 Tidsperiod och plats
2.2 Tidstypiskt
2.3 Hur bygger vår epok vidare på tidigare epok?
2.4 Människosyn
2.5 Genusperspektiv
2.6 Centrala författare
2.7 Konstverk
2.8 Stildrag
2.9 Kvarlevor som vi kan se idag
2.10 Hur ser det ut i Sverige under epoken?
2.11 Vilka läser och skriver?
2.12 Genre

3.Referenslista

Utdrag
På renässansen var det familjens ekonomiska ställning som påverkade dess kvinnors liv och rättigheter, men oavsett var det ovanligt att de hade rättvisa rättigheter överhuvudtaget.

Nästan alla kvinnors roll gick ut på att “först vara en dotter, sedan fru, mamma och sedan eventuellt änka” (Skolbok, 2017).

Medan männen benämndes efter deras yrke, till exempel skomakare, riddare eller bonde.

Kvinnorna i de rikare familjerna objektifieras ofta som en värdefull sak. De var värdefulla för familjerna eftersom de, genom giftermål, kunde skapa band mellan rika familjer.

Om en kvinna däremot levde i en familj med sämre ekonomi, till exempel en bondfamilj, hade hon större chans att göra lite egna val.

Men hon behövdes ändå för att sköta om hushållet, till exempel genom att laga mat, tvätta och ta hand om barnen.

En av hennes uppgifter var även att hjälpa mannen på åkern eller i butiken där han jobbade.

Som vi har nämnt tidigare handlade renässansen mycket om vetenskapsmän, författare, upptäckare, filosofer, konstnärer och så vidare, alla män.

Kvinnorna fick aldrig chansen att visa deras kunskaper eller framföra sina känslor genom konst eller poesi. (Linda O.Månsson, 2008)

Det var inte förrän i slutet av renässansen som kvinnor började “synas” mer. 1528 föddes Catharina Van Hanssen i Nederländerna, dotter till konstnären Jan Van Hanssen.

Förmodligen har hennes far varit hennes lärare och lärt henne om konsten, eftersom Catharina var renässansens första kvinnliga konstnär.

Hennes första målning var ett självporträtt av en kvinna som sitter vid ett målarstativ.

Detta var ett motiv som blev väldigt populärt bland andra konstnärer i framtiden. Catharina var även den första kvinnan mot signerade sina verk

---

Under renässansen fanns det en del kända författare såsom William Shakespear, Christopher Marlowe och François Rabelais, men en av dem absolut mest kända under Renässansen var Miguel Cervantes.

Miguel föddes i Alcalà de Henares. När miguel var i trettio års åldern så blev han tillfångatagen av algeriska slav pirater som höll han fånga i fem år, han försökte fly fyra gånger med det gick ingen gång.

Han frigavs senare efter att någon betalade för hans frihet. Miguel hade väldigt svårt att få en anställning och började därför skriva dramer, men dem blev ingen vidare.

Han var fattig under dessa tider så han satt i något så kallat gäld fängelse vilket är ett fängelse för folk som står i skull, när han satt i gäld fängelset så skrev han sitt mästerverk Don Quijote.

Don Quijote handlar om huvudkaraktären och hans vapenbärare Sancho Panza.

Huvudpersonen här även läst mycket riddarromaner och därmed ser han världen lite annorlunda än en annan.

Han försöka vinna kärleken av en kvinna som heter Dulcinea och detta ska han göra genom att visa sitt mod och ridderlighet.

Niccolò Machiavelli var också en kända författare under Renässansen. Niccolò Machiavelli skrev boken Furste som handlade om “en stark och enväldig härskare som slår ner allt sitt motstånd för att skapa fred” (taget från Svenska Impulser 2, 2010)