Innehållsförteckning
Sammanfattning
Syfte
Bakgrundsfakta
Hypotes
Material
Metod
Resultat
Diskussion Och Slutsats
Källförteckning

Utdrag
Sammanfattning:
Populationer och arters egenskaper förändras och utvecklas konstant, och detta är det som vi kallar för evolution.

Det är mutationer, utbyte av gener mellan arter, genetisk drift och naturligt urval som är grunden till en ständig förändring.

Då nya gener tillförs till populationen, och tidigare sorteras bort ökar också den genetiska bas som är betydande för överlevnaden av en population.

Denna laboration lägger fokus på genernas roll i evolutionen, och görs genom att tre olika färgade pärlor av samma antal får representera tre olika alleler av samma gen. Alltså kodar dessa för olika egenskaper hos individen.

Syfte
Syftet med denna laboration är att skaffa sig kunskap om hur variationen av olika alleler kan ha påverkan på populationsstorleken på lång sikt i generationer.

Bakgrundsfakta
En allel är en variant av en gen, och det finns vanligtvis två varianter av alleler där en kommer från varje förälder.

Människor bär alltid på två alleler. Ofta när man pratar om alleler pratar man om ögonfärg hos barn. Vilken ögonfärg barnet får beror då på kombinationen av alleler som barnet får i sitt DNA, och om någon av allelerna är dominant.

Proteiner styr över hur organismerna fungerar och är byggda. Genom att aminosyror länkas ihop i en viss ordning bildas proteinmolekyler, där aminosyrornas ordningsföljder ligger till grund för proteinernas egenskaper.

Individer kan ha helt unika och olika egenskaper i och med att antalet varianter av proteinmolekyler kan skapas nästan obegränsat.

Detta i och med att det bland proteiner finns både enzymer och signalämnen som styr cellernas funktioner, samt byggmaterial till celler.

DNA förvaras i cellens cellkärna, och hur många DNA molekyler som finns i ens celler kan skilja sig mellan olika arter.

DNA- trådarna är lindade kring proteiner vilket gör att dessa håller sig på plats i cellkärnan. Molekylerna ligger mycket hopträngda för att få plats.

DNA molekylens kvävebaser binder sig ihop med vätebindningar som är relativt svara kemiska bindningar.

En kromosom består av två DNA-strängar med individens arvsmassa. Det är en väldigt lång och kompakt kedja av dna som har tagit en speciell form inför cellandning.

Vanligtvis har människan 46 kromosomer. Ibland uppstår det plötsliga förändringar i cellernas genetiska material.

Detta är vad vi kallar för mutationer. Vanligtvis sker detta i samband med celldelningar då det till exempel kan vara så att dotterceller får ofullständiga eller fel antal kromosomer, som ofta leder till celldöd.