Introduktion
Genetik så kallad ärftlighetslära, är en vetenskap inom biologin som studerar hur egenskaper nedärvs, hur arvsmassa är uppbyggt och fungerar, hur förändringar av generna uppstår, samt den biologiska variationen.

Sedan förhistorisk tid har människan förbättrat husdjur och odlade växter genom att använda indirekt kunskap om hur egenskaper ärvs från föräldrar till avkomman.

Inom ämnet genetik tar man exempelvis reda på hur gener, DNA och kromosomer ser ut, hur gener och egenskaper ärvs och hur gener och egenskaper påverkas av miljön. (wikipedia,2016)

Generna har två viktiga funktioner. Den första funktionen brukar man kalla för att generna “uttrycks” i cellens egenskaper.

Denna funktion gör så att cellen får vissa egenskaper. Varje gen kodar för ett visst protein.

Vilket protein det är bestäms av DNA-sekvensen i den

DNA-sträcka som utgör genen. Kvävebasernas följd bildar en kod. Denna kod ger cellen instruktioner att förena ett protein med en viss följd av aminosyror. (

Karlsson, Krigsman, Molander, Wickman, 2011, Biologi 1)

Genens andra funktion kallar man för att generna ärvs. Denna funktion gör så att genenrna överförs från föräldrarnas celler till barnens celler.

Människans ägg och spermier har 23 kromosomer, medan kroppscellerna har 46 kromosomer. Varje kromosom i en könscell har en unik uppsättning av gener.

Utdrag
Färgblindhet hos människor är ett exempel på ett anlag som är könsbundent. Anlaget är recessivt och sitter på x-kromosmerna.

På x-kromomsomerna finns ett locus där en recessiv allel ger en försämrad förmåga att sära mellan röda och gröna nyanser.

Dock ger den dominanta allelen inga sådana besvär. Detta eftersom pojkar ständigt får sina X-kromsomer
från mamman.

Om mamman bär på den dominanta allelen kan de drabbas. Däremot, om bara pappan är anlagsbäraren, det vill säga färgblind, förs anlaget vidara bara till döttrana.

Då blir döttrarna anlagsbärare utan att de behöver vara färgblinda. (wikipedia,2016) och (Karlsson, Krigsman, Molander, Wickman, 2011, Biologi 1)

De monogena egenskaper har oftast två alleler, den ena allelen brukar vara dominant över den andra. Därför kallas denna typ av nedärvning för dominant nedärvning.

Exempel på dominant nedärvning kan vara alla möjliga sorters egenskaper och organsimer.

Förmågan att kunna motstå angrepp av parasiter som orsakar sjukdomar, är oftast dominant över mottaglighet.

Detta kan man kopplar man oftast med tomatens förmåga att motstå en svamp som gör de fläckiga. (Karlsson, Krigsman, Molander, Wickman, 2011, Biologi 1)

Majoriteten av de flesta egenskaper påverkas inte av en enda gen. Det gäller exempelvis egenskaper som vikt, kroppslängd, mental förmåga, handlag osv.

Dessa egenskaper påverkas istället av olika gener som ligger utspridda på olika kromosomer.

Därför kallas de för polygena egenskaper. Än idag vet man lite om hur generna samverkar för att göra så att egenskapen blir på ett visst sätt.