Introduktion
Jean-Paul Sartre, en av pionjärerna inom existentialismen, bär med sig grundläggande tankar som hävdar människans frihet och förmåga att forma sitt eget liv genom val och handlingar.

Essensen av hans filosofi är rotad i människans fria vilja och individuella frihet, där existensen väger tyngre än substansen.

Människan är medveten om omvärldens dynamik och reagerar på sin omgivning. Hon kan både bli påverkad och påverka sitt sammanhang.

Å andra sidan är ting i sin natur oföränderliga och oförmögna att själva förändra. Existentialister bär med sig en världsåskådning som står i kontrast till religiösa övertygelser.

De som finner tröst i religion har upptäckt en inneboende mening i livet, en mening som är baserad på att leva enligt sin tro och utföra goda gärningar.

Utdrag
Søren Kierkegaard en filosof som brottades djupt med depression och intellektuell utforskning var särskilt fokuserad på begreppet "ångest".

Han argumenterade att ångest är när man känner rädsla utan att riktigt förstå varför, då om man verkligen känner till källan till rädslan, då är det inte ångest längre.

Han insisterade att "ångest är frihetens potens", vilket betydde att när en människa mognar och inser sitt behov av att fatta egna beslut i livet, då upptäcker vi vår inre frihet, och denna insikt kan frammana ångest.

Han såg det också som övergången från barn till vuxenliv, något som han faktiskt ansåg vara positivt i sitt teoretiska ramverk.

Det var en dimension av hans filosofi som ifrågasatte när övergången från barndom till vuxenlivet faktiskt inträffade.

I hans tankevärld presenterade han även tre olika livsätt att välja mellan: det estetiska, det etiska och det religiösa.

Dessa stadier var inte fasta och kunde skifta över tid, eftersom individen själv styrde sina val av livsstil. Det estetiska stadiet representerade människor som levde för dagen, njöt av nuet utan att ta ansvar för framtiden.

Därefter fanns det etiska stadiet, där individen sökte efter en regel att leva efter, en regel som gav livet en struktur. Ett livsprojekt kunde exempelvis bli denna regel.

Slutligen introducerade han det religiösa stadiet, där insikten om att ånger inte helt kan försonas förekom.

Synden var den skuld som ångern inte kunde lösa, och därför kunde endast en förlåtande gud hela denna synd. Det religiösa stadiet var därmed en existentiell nödvändighet för individen.