Introduktion
över innan, så skulle det definitivt vara över efter det. Georgina var rädd för det, vad hon skulle gjort om det var över.
Det finns få situationer då Georgina inte skulle känt igen sig själv och det här skulle blivit en av dem.
Utdrag
Grät, var det längesedan Georgina gjorde. Hon hade lärt sig att leva med sin sorg. Georgina tänkte på allt Adde fick henne att känna, all smärta.
De senaste ärren var bara några ynka timmar gamla, men inte lika illa som de flesta andra ärren hon fått. De gjorde fortfarande ont.
Det spelade ingen roll vart hon hamnade. Så hon bestämde sig att hoppa på första bussen som kom ifrån närmaste busstation.
Hon satte sig ner i den gråa,mjuka stolen och tittade ut genom fönstret. Hon skulle iväg, bort från den här jävla geton.
Träden utanför fönstret åkte långsammare förbi, dörrarna öppnades efter en stund när nya passagerare skulle gå på.
Lämna ett svar