Innehållsförteckning
EN OROLIG TID MED STÄNDIGA maktstrider möter oss medeltidens Sverige.
Utländskt och svenskt i rikets styre

Utdrag
Statsmakten sluter sitt grepp kring riket-ett valkungadöme där tronpretendenterna med varierande framgång förs rera ut varandra. Det var inte bara svenskar som deltog i detta politiska spel, Kontakterna över Östersjön var livliga.

Makthavarnas utländska förbindelser knöts ofta i form av äktenskapliga band mellan kungahus i olika länder. Fortfarande saknas ett nationellt perspektiv i modern bemärkelse.

Att en danska, som drottning Margareta, eller tyskar, som Albrekt av Mecklenburg, Erik av Pommern och Kristofer av Bayern

regerade över Sverige var i sig inte något märkvärdigt – att det framkallade svenska protester berodde mindre på att makthavarna var "främmande" än att inhemska aspiranter till kronan ansåg sig åsidosatta.

---

"Han älskade utländska men, som ädla herra pläga ok än", heter det De gerna i Erikskrönikan om Magnus Ladulås, svensk regent åren 1275 till 1290.

utlänningar som skulle ha favoriseras var invandrade tyskar som tjänstgjorde som kungens rådgivare och fogdar. Särskild
förbittring kan det ha vållat att två av dem

Werner Brunkow från Brandenburg och Henrik av Gleichen från Thüringen, hade säte i kungens råd. Under Magnus tid fick Sverige också den första av hittills femton tyskfödda drottningar:

Helvig, dotter till en holsteinsk greve. Nu är Erikskrönikan förvisso inte någon tillförlitlig historisk berättelse, utan säger mer om stämningarna då den nedtecknades, sannolikt pd wo. talet, än om atmosfären under Magnus Ladulás tid.