Introduktion
En könsspråksstil är en aspekt av genusperspektivet i vår sociala interaktion där vi kategoriseras som antingen kvinnliga eller manliga baserat på hur vi uttrycker oss verbalt.

Denna könsspråksstil utgör en gren inom sociolekterna, det vill säga de sätt vi använder språket på baserat på vår sociala omgivning och våra livsvillkor.

Det som särskiljer människan från djuren är vårt välutvecklade språkcentrum, vilket möjliggör tankeprocesser och efterföljande kommunikation med varandra genom ett gemensamt språk.

Vår användning av språket har förändrats över tid och det språk vi talar varierar beroende på vår geografiska plats i världen, våra sociala interaktioner och vårt biologiska kön.

Det är den väsentliga delen som jag önskar utforska mer ingående: könens roll i vårt sätt att kommunicera, vårt språk. Finns det faktiska skillnader eller har jämställdheten nått sin fulländning?

Utdrag
Det som påverkar oss i hög grad är variationerna i skolmiljön, där vi tillbringar en betydande del av våra liv, och redan i tidig ålder observerar hur lärarna interagerar med oss genom olika sätt att tala.

De agerar mer naiva och lugna gentemot tjejerna, samtidigt som de framträder stränga och kraftfulla i tonen gentemot pojkarna. Denna dynamik förstärker genusperspektivet i våra egna samtal.

Det är inte förvånande att män ofta uppvisar mindre variation i sin dialekt och har svårigheter att anpassa sitt språk efter olika sociala sammanhang. Deras livslånga frihet att vara sig själva och deras karaktär som motstår grupptryck formar detta beteende.

Trots att män kanske inte är lika skickliga på anpassning och ibland framstår som alltför direkta och obegränsade, så anses ändå en djup röst vara mer dominerande än en ljusare röst.

Detta fenomen leder till att till exempel en man ofta bedöms som mer "lämplig" och attraherar mer uppmärksamhet under en intervju, även om båda individer har samma erfarenhetsnivå. Likaså blir män mer framträdande i medieutrymmet och får mer uppmärksamhet än kvinnor.

Den mest oroande konsekvensen av detta beteende är att kvinnor blir mindre hörda, får mindre uppmärksamhet och bedöms som svagare enbart på grund av sina tonfall.

Denna fördom har till och med uppmärksammats i mediakretsar, när kvinnliga ledare inom politiken protesterade mot att deras manliga motsvarigheter inte lyssnade på dem.

Detta exempel tydliggör att även om man innehar höga positioner så är respekten inte alltid given enbart baserat på hur man uttrycker sig verbalt eller på grund av könstillhörighet.